Valikko

Vilka ägares intressen?

Lagens mening är enkel: alla ägare skall behandlas lika. Men i praktiken blir det svårare, även juridiskt. Aktiebolagslagen innehåller mängder av paragrafer som formulerats för att ägarna skulle behandlas lika, och för att stipulera vad minoriteten kan göra om den upplever att majoriteten fattar beslut utgående från egna särintressen. Det finns många olika situationer som blir besvärliga.

De självklara fallen är situationer där majoritetsägaren tvingar minoriteten att sälja till underpris, eller köpa till överpris. Sådana gräl har vi fått följa med bl.a. kring Elisa under årens lopp. Minoritetsägare i Yomi beskyller Elisa för att ha sålt någon avdelning till Yomi till överpris. HD beslöt nyligen att ett åtal mot Elisa beträffande förfaringssätt kring övertagandet av Radiolinja, för fyra år sedan, bör behandlas i domstol.

Börsbolag där staten äger betydande andel har ofta upplevts som ett problem. Vanliga placerare anser att statens representanter har ett särintresse i att inte göra impopulära beslut, så som effektiveringsåtgärder som innebär permitteringar eller förflyttning av produktion från hemlandet. Vanliga placerare däremot upplever inte lika. De vill bara se börskursen stiga. Av samma orsak ser man även ofta hur förvaltningsmodellen av bolag med statligt ägande kan avvika från "vanliga börsbolag". Styrelsen bemannas av medlemmar som bevakar särintressen. Politiker och personalrepresentanter i styrelsen är typiska symptom. Även övriga kvoter, som exempelvis könskvoter, ges en större vikt.

Alla dessa regler minskar självfallet möjligheterna att sammanställa en professionell och för företagets verksamhet anpassad styrelse. Och eftersom styrelsens roll blir alltmer avgörande för det strategiska beslutsfattandet i börsbolag, ökar problemen med statsägande.

Styrelsekrisen i TeliaSonera är nog delvis en följd av dylikt intressebevakande, och kan knappast endast skyllas på kulturskillnader. Den avgående ordförandens svårigheter att få styrelsen att arbeta beslutsamt för utveckling av bolaget, hade nog antagligen varit mindre utan dessa symptom.

Sonera tyngdes ju tidigare av liknande problemen, men de löstes i samband med Soneras 3G-ökenvandring. Efter krisen såg staten till att Sonera hade en styrelse som följde principerna för god förvaltning till punkt och pricka. Men i Samband med fusionen med Telia, måste ett skriftligt avtal slutas mellan ländernas berörda ministerier beträffande styrelsesammansättning. De normala reglerna för styrelsesammansättning ansågs tydligen inte goda nog.

Kesko har redan länge haft ett liknande problem med särintressen bland ägare. Bolaget har haft problem med "alltför" självständiga butiksägare. I den hårda konkurrensen inom dagligvaruhandel borde antalet beslutsfattare minska och sortimenten standardiseras. Endast så kan man tillvarata volymfördelar. Kesko torde vara den största grossisten i landet, och borde därför klara av att sälja billigare än många konkurrenter, men har ändå tappat marknadsandelar till mindre inhemska konkurrenter. Problemet är att butiksägarna som representeras av en egen intresseförening, är en stor ägargrupp i Kesko, representerad i styrelsen.

Butiksägarna har ju ett särintresse i att Kesko inte bygger ut egna kedjor och att butikerna får köpa varor billigt från grossisten. Dessutom vill butiksägarna ha rätt att köpa även från andra grossister och leverantörer. Keskos övriga ägare vill naturligtvis det motsatta i samtliga frågor. Med tiden torde konkurrensen leda till att Kesko inte längre i samma utsträckning kan sköta försäljningen via butiksägarna som självständiga underleverantörer. Kesko kommer nog antagligen att alltmer överta även detaljhandeln.

Alla problem beträffande särintressen kan inte lösas endast med optimal sammansättning av styrelsen. Vid Nokias bolagsstämma frågade en finländsk småsparare varför Nokia inte delar ut en större dividend. Det vore ju logiskt då Nokia redan länge lidit av betydlig överkapitalisering, alltså för stor kassa. Då finländska privatpersoner nu för sista gången kan lyfta dividender skattefritt är frågan helt befogad. Chefsdirektören Jorma Ollila svarade helt enkelt att de största ägarna är amerikanska institutioner och för deras vidkommande är inte stora utdelningar lika intressanta.

Vems intressen borde Ollila se till? Blir inte minoritetens intressen överkörda? Den viktigaste principen för god förvaltningssed är trots allt strävan efter maximal värdeökning på aktierna. Det är inte ett ideologiskt ställningstagande för kapitalism och marknadsekonom, utan ren och skär logik oberoende av samhällssyn. Alltså måste småspararen finna sig i dividendbeslutet, TeliaSonera frångå kvoter av olika slag i styrelsen, Kesko driva på besluten om egna kedjor, och domstolen behandla åtalen mot Elisa.

Skribenten är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!

    1. 1

      Näkökulma: Liian kallis asuminen jakaa sukupolvet voittajiin ja häviäjiin

    2. 2

      KL: Starbucks laajenee maailmalla - uuden luksuskahvin hinta voi nousta lähes 10 euroon

    3. 3

      Nolottaako tinkiminen? ”Syytä anoppia” ja 5 muuta vinkkiä alennuksen saamiseksi

    4. 4

      Luulitko Helsinkiä kalliiksi? Tämä vertailu todistaa toisin

    5. 5

      Näin 3 ammattilaista sijoittaa rahansa – jännitystä, fanitusta ja varmoja kohteita

    6. 6

      Lehti: Hatchimals-hulluus iski - kirjailija osti hittileluja 20 000 dollarilla

    7. 7

      Kommentti: ”Työstä kieltäytyminen” ei tarkoita työstä kieltäytymistä

    8. 8

      1200 euroa, 170 euroa, 132 euroa – näin paljon 1000 euroa olisi poikinut muualla kuin tilillä

    9. 9

      KL: Talvivaaran osake liikkuu taas

    10. 10

      TS: Olkiluodon avaus saattaa taas viivästyä

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Näkökulma: Liian kallis asuminen jakaa sukupolvet voittajiin ja häviäjiin

    2. 2

      Näin 3 ammattilaista sijoittaa rahansa – jännitystä, fanitusta ja varmoja kohteita

    3. 3

      KL: Talvivaaran osake liikkuu taas

    4. 4

      Nolottaako tinkiminen? ”Syytä anoppia” ja 5 muuta vinkkiä alennuksen saamiseksi

    5. 5

      1200 euroa, 170 euroa, 132 euroa – näin paljon 1000 euroa olisi poikinut muualla kuin tilillä

    6. 6

      Köyhimmille eläkeläisille 760 e/kk – Kela: Ei riitä

    7. 7

      Kommentti: ”Työstä kieltäytyminen” ei tarkoita työstä kieltäytymistä

    8. 8

      Kaasuputki Venäjältä Saksaan kuumentaa tunteita – Merkelin hallituksen toimia ihmetellään

    9. 9

      Koulupakko 17- tai 18-vuotiaaksi? ”Meillä on kasvava joukko nuoria, joilla on heikot taidot lukutaidossa, matematiikassa ja luonnontieteissä”

    10. 10

      Lehti: Hatchimals-hulluus iski - kirjailija osti hittileluja 20 000 dollarilla

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Varo perintöloukkua – ”Voi olla järkevää jopa kieltäytyä perinnöstä”

    2. 2

      Katso, mitä tapahtui asuntolainan hinnalle – ”Pankin vaihtajia on liikkeellä”

    3. 3

      WhatsApp katoaa miljoonista puhelimista – katso, onko omasi listalla

    4. 4

      Kyösti Kakkonen Karjalaisessa: Työntekijät nousevat pian kapinaan ay-liikettä vastaan

    5. 5

      Näkökulma: Liian pieni osa kasvusta valuu palkkoihin – toteutuuko Marxin ennustus?

    6. 6

      10 yleisintä syytä: näiden vuoksi työtön menettää tuet

    7. 7

      20-vuotiaita autoja huristelee Suomen teillä paljon – tiedätkö, onko yleisin malli Golf, Astra vai Corolla?

    8. 8

      Suomalaiset myivät tätä juuri joukolla – nyt suositellaan ostamaan

    9. 9

      Terrafame-johtaja Ratia toimii myös yhtiön konsulttina – satojen tuhansien palkkiot

    10. 10

      Köyhimmille eläkeläisille 760 e/kk – Kela: Ei riitä

    11. Näytä lisää