Rating

De stora amerikanska ratingbolagen anses ha en betydande makt över företag, nationer och hela ekonomin. De bedömer riskerna för betalningsstörningar och sannolikheten att långivarna på obligationsmarknaden skall göra kreditförluster. Ett skuldsatt bolag med svaga framtidsutsikter får ett dåligt betyg för sina lån och måste därför betala en högre ränta för sina lån i kompensation för risken.

Betydelsen av rating har ökat i då företagen i allt högre grad sköter både lång- och kortfristigt finansieringsbehov genom försäljning av obligationer till allmänheten. Om företagen höll sig till banklån skulle ratingen inte behövas eftersom bankerna då själv skulle sköta kreditvärderingen. Men obligationslånen sprids över ett väldigt stort antal placerare som varken har kapacitet eller intresse att utföra analysen. Det vore ju meningslöst för en placerare som äger en procent av lånet att arbeta mycket på kreditanalysen. Då är det enklare att låna pengarna åt banken och låta den sköta utlåningen. Det är här ratingbolagen kommer in. Företaget som säljer obligationen betalar för att lånet skall betygssättas, och förutsatt att marknaden litar på ratingbolaget kommer obligationen att handlas med ett riskpåslag motsvarande andra bolags obligationer med motsvarande betyg

Ratingbolagen har således makt, men finns det då inte en risk för maktmissbruk. Det finns det säkert. På motsvarande sätt som revisionsbyråerna, säljer även ratingbolagen olika typer av konsult- och värderingstjänster till företagen. Då finns ju risken att ratingbolaget ger för högt betyg åt en kund, för att få hållas som konsult. Men så länge inga större skandaler uppstått kring ratingen har inte myndigheterna sett det nödvändigt att separera ratingen från konsultering.

Vilka är då riskerna för att ett ratingbolag skulle kunna mutas till att ge högt betyg åt ett bolag, eller lågt betyg åt konkurrenten? Egentligen ganska små. Om vi ser på de två överlägset största och viktigaste internationella ratingbolagen, Moodys och Standard & Poor, kan vi konstatera att vardera redan existerat i omkring hundra år. Genom att vara äldst och störst har de uppnått den monopolliknande ställning de har. Att förstöra ett så stort rykteskapital och alla framtida vinster med det, bara för att ta mutor av ett eller några av de tusentals kunder de har, är helt enkelt inte klokt. Om ett ratingbolags rykte vacklar kommer placerarna inte att lita på betygen och således kommer de emitterande företagen inte att köpa dem.

Men risken finns ju att någon individ eller projektgrupp i företagen ändå skulle ta mutor. Den risken minskar genom att de flesta lite större låntagare brukar köpa betyg från flera ratingbolag. Dessutom kryllar det med obligationsanalytiker på stora banker runt världen, som antagligen ganska snabbt upptäcker om betygen blir skeva.

Man skulle ju kunna tro att de stora ratingbolagen skulle höra till världens största bolag åtminstone i finanssektorn, men så är definitivt inte fallet. Med tanke på deras monopolställning och marknadsandel, och upplevda makt, är de egentligen mycket små. Orsaken är att ratingen är billig. Företagen betalar klart mindre åt ratingbolagen, än åt emissionsbanken. Till skillnad från analytiker som med ljus och lykta söker efter värdefull information för att hitta goda placeringsobjekt, är ratingen en ganska standardiserad process. Det är svårt att ange siffror, men den sammanlagda analyskapaciteten som finns hos banker och aktiva obligationsplacerare är mycket större än kapaciteten i ratingbolagen.

Bankernas analytiker försöker genom obligationsanalys hitta prissättningsfel och den vägen förtjäna på förmedling och handel för egen räkning. Det förklarar även varför obligationspriserna sällan reagerar speciellt häftigt då ratingbolaget förändrar betyget på ett utestående lån. Obligationsanalytikerna är snabbare och den nya risknivån reflekteras redan i priserna. Men om analytikerna ändå vet bättre och snabbare, kan man ju fråga sig vad ratingbolagen behövs till?

Ett ratingbolag är alltid opartiskt, vilket en bank eller aktiv placerare inte alltid behöver vara. Ratingbolagens betyg är alltid offentliga, man behöver inta vara kund hos en bank för att få en analys. Dessutom förutsätter myndigheterna i många länder att alla obligationer som handlas i landet bör vara betygsatta av en av myndigheterna certifierad ratinginstans.

De senaste åren har företagen i större utsträckning emitterat obligationer vars kupongränta förändras om obligationens risk förändras. Då måste en neutral och officiell betygssättare anlitas. Till sist kan nämnas det nämnas att det på sina håll inom banktillsynen planeras att ge ratingbolagen en större betydelse vid beräkningen av bankernas kreditrisker. Ju sämre rating en banks låneportfölj har, dess mera måste banken binda riskkapital för att möta riskerna. Ratingverksamheten lever och mår bra.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!

    1. 1

      Näin suomalainen mies putoaa työelämästä – ”Ajatellaanko todella, että ihmiset haluavat elää tuilla?”

    2. 2

      Venäläismiljardöörin purjelaiva takavarikoitiin – jättimäinen merilelu maksoi 400 miljoonaa

    3. 3

      Le Penin suosio kasvoi Ranskassa – markkinat säpsähtivät

    4. 4

      Venäläiset ovat ”taloustilanteen passiivisia panttivankeja”

    5. 5

      Onko sinulla näitä ominaisuuksia? Tällaiset ihmiset saavat enemmän palkkaa

    6. 6

      Näille aloille talouskasvu tuo töitä

    7. 7

      Hautooko Trump tilastokeikausta? ”Omaan politiikkaansa sopivaksi”

    8. 8

      Venäjä kiilasi saudien ohi öljyn pumppauksessa

    9. 9

      Metalliliitto: Työpaikalla pidettiin mustaa listaa työntekijöistä – levisi vahingossa kaikille

    10. 10

      Wärtsilä haluaa ohjelmistotaloksi ja suunnittelee yritysostoja

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Näin suomalainen mies putoaa työelämästä – ”Ajatellaanko todella, että ihmiset haluavat elää tuilla?”

    2. 2

      Metalliliitto: Työpaikalla pidettiin mustaa listaa työntekijöistä – levisi vahingossa kaikille

    3. 3

      Venäläismiljardöörin purjelaiva takavarikoitiin – jättimäinen merilelu maksoi 400 miljoonaa

    4. 4

      Työntekijä saa jännittää nyt 2 kuukautta pidempään – koeajat pitenivät vuoden alussa

    5. 5

      Wärtsilä haluaa ohjelmistotaloksi ja suunnittelee yritysostoja

    6. 6

      Konkarisijoittaja Tom Tukiainen, 59, pani 100 000 euroa riskillä turvapaikanhakijoihin

    7. 7

      Nyt puhuu Go! Aviationin ex-työntekijä: Syttyi käsittämätön ilmiriita

    8. 8

      SAK:n kysely: Painostus työehtojen heikentämiseen kasvanut – palkkoja halutaan alas

    9. 9

      Onko sinulla näitä ominaisuuksia? Tällaiset ihmiset saavat enemmän palkkaa

    10. 10

      USU: Kaavailtu muutos asuntolainakattoon herätti huolen – ”Ei nuorella ole kesämökkiä myytäväksi”

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Sunnuntailisät pois, työpäivän pituus 12 tuntiin? ”Tehdään työtä silloin, kun sitä on”

    2. 2

      Yle: Kirjeessä koteihin jaettu oikea seteli hämmentää suomalaisia – osa palauttaa, vaikkei tarvitsisi

    3. 3

      ABC-asemien S-bonus muuttuu – ”Aion äänestää jaloillani”

    4. 4

      50 000 miestä parhaassa iässä ei tee töitä tai opiskele – ”Mitä heille tapahtui?”

    5. 5

      Näin suomalainen mies putoaa työelämästä – ”Ajatellaanko todella, että ihmiset haluavat elää tuilla?”

    6. 6

      Metalliliitto: Työpaikalla pidettiin mustaa listaa työntekijöistä – levisi vahingossa kaikille

    7. 7

      Venäläismiljardöörin purjelaiva takavarikoitiin – jättimäinen merilelu maksoi 400 miljoonaa

    8. 8

      Sunnuntailisistä nautittu 100 vuotta – joko riittää?

    9. 9

      Katsastuksiin ehdotetaan tiukennuksia – ”Turhia kustannuksia autoilijalle”

    10. 10

      Julkkisten rahoittaman lentoyhtiön kassasta katosi satoja tuhansia euroja – hakeutuu nyt konkurssiin

    11. Näytä lisää