Valikko

Bankavgifter

Ofta hör man människor ondgöra sig över att man måste betala för att ha ett bankkonto eller för att göra transaktioner från sitt konto. Det anses hutlöst att banken tar betalt för att få hålla sig med våra pengar, och ännu mera betalt för att flytta dem till någon annans konto. När det sedan riktigt hettar till drar man in bankkrisen och hur skattebetalarna fick stå för notan. Således anses det rimligt att servicen är gratis, eller näst intill.

Ett vettigare argument, som dock i allmänhet inte tas upp, är väl att bankerna får pengarna till sitt förfogande för att låna dem vidare mot ränta. Men den ränta de betalar på vanliga brukskonton är klart lägre än utlåningsräntan, och lägre än räntan vi kunde få om vi istället placerade lönen i en räntefond. Och värst av allt är väl att räntan är lägst för dem med det minsta saldot. Sammanlagt uppbär banken alltså såväl månatliga serviceavgifter, eventuella avgifter för transaktioner och en kostnad i form av räntemarginal. Men betalar vi, och speciellt de av oss som har små saldon, för mycket?

Först kan det kanske vara skäl att gå tillbaka i tiden för att förstå varför det är så svårt för oss att förstå att även bankerna skall ta betalt för tjänster. På den gamla goda tiden var räntorna reglerade. Bankernas in- och utlåningsräntor var fastslagna av myndigheterna, och marginalen var given – och ganska väl tilltagen till på köpet.

Bankerna kunde således inte tävla med depositions- och låneräntor. De måste konkurrera med något annat. Kvar blev kundservice, samt att genom använda en del av överskotten från räntemarginalen till att korssubventionera andra tjänster. På så vandes vi vid att ingenting kostar i bankerna. Räntemarginalen är ju inte en lika handgriplig kostnad som olika expeditionsavgifter. Det var inte inflationen heller.

En viktig form av service var att göra betjäningen så lättillgänglig som möjligt. Människor valde sin bank utgående från avståndet, och då var ett tätt kontorsnät det viktigaste konkurrensmedlet. Resultatet blev att varje by som hade minst en vägkorsning hade minst fyra banker representerade i korsningen. Idag har vi långt färre kontor, och köer och höga avgifter. Det irriterar oss som vant oss vid lyx.

En annan följd av servicekonkurrensen utgjorde faktiskt fröet till något som senare blev en av de få exportartiklar finländsk bankverksamhet någonsin skapat: banktjänster på Internet. Då det startade i tiderna verkade det vansinnigt. Inte nog med att vi hade världsrekord i kontortäthet. Men därtill skapades ytterligare telefonbaserade tjänster, bankautomattjänster och ganska snabbt olika enkla versioner av hemdatortjänster. Ett fyrdubbelt nätverk för samma tjänster!

Det viktiga är alltså att förstå att banktjänsterna nog aldrig var gratis. Tvärtom är tjänsterna faktiskt billigare idag, men kostnaderna har blivit explicita, synliga. Dessutom är avgifterna i huvudsak ersättning för produktion av en tjänst. Vill man utnyttja en tjänst som kostar mycket att producera, som att betala räkningar vid bankdisken, måste man betala. Nöjer man sig med en variant med lägre produktionskostnad, som Internet, blir det billigare.

Välj själv! uppmanar oss den osynliga handen. Eller anser någon verkligen att man skall subventionera dem som väljer kontoren genom att uppbära överstora avgifter från dem som utnyttjar nätet? Eller alternativt: borde en kund som åtnjuter mängdrabatter till följd av att hon utnyttjar fler eller större tjänster, subventionera dem som bara har ett brukskonto med lågt saldo för att sköta betalningar?

Men frågan är fortfarande: är kostnaderna för höga? Åtminstone handlar det inte om monopol. Bankkonkurrensen fungerar, och banken kan inte förhindra mig från öppna konto i en annan bank. Det finländska systemet för bankbetalningar är överlag väldigt effektivt i internationell jämförelse.

Man kan förvisso tänka sig att en bank, som vet att avståndet till följande bank är stort, uppbär för höga transaktionsavgifter av sådana som inte har tillgång till eller behärskar Internet eller bankautomat. Det handlar mest om ensamma pensionärer. Men då skulle en satsning på att förbättra deras möjligheter att utnyttja Internet vara klart vettigare än att grunda en statlig bank. En sådan satsning skulle förbättra livskvaliteten även på flera andra sätt.

För övrigt är det ingalunda klart att en dylik bank kunde producera sina tjänster billigare än de nuvarande bankerna, så den skulle kräva offentligt stöd. Skattebetalarna har väl nog gjort sitt för finländsk bankverksamhet för ett bra tag framöver får man hoppas.

Skribenten är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!

    1. 1

      Taliseteli aiheutti kohun Britanniassa – keskuspankki ”suhtautuu huoleen erittäin vakavasti”

    2. 2

      Nämä Siwat ja Valintatalot muuttuvat K-marketeiksi tammikuussa – katso koko lista

    3. 3

      Kodin1-tavaratalon sivuille ilmestyi viesti: ”Pian täällä taas...”

    4. 4

      Neljä suurkaupunkia aikoo kieltää dieselautot

    5. 5

      Kiinassa rakennetaan aidon kokoinen Titanic-kopio

    6. 6

      Ekonomisti Trumpin ministerivalinnoista: Kokemusta pääasiassa katsomosta huutelusta

    7. 7

      Nordea selvitti, kuinka paljon joulu maksaa suomalaiselle – onko oma joulubudjettisi isompi vai pienempi?

    8. 8

      Kemijärven sillan ja Turun sairaalan betoniongelman syy selvisi: liikaa ilmaa

    9. 9

      Suomi hävisi roaming-äänestyksessä

    10. 10

      Lukoil-johtaja: Venäjä päättää öljyleikkauksista ensi viikolla

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Nämä Siwat ja Valintatalot muuttuvat K-marketeiksi tammikuussa – katso koko lista

    2. 2

      Nordea selvitti, kuinka paljon joulu maksaa suomalaiselle – onko oma joulubudjettisi isompi vai pienempi?

    3. 3

      Erikoinen tilanne autokaupassa: 1500 uutta Porschea myydään käytettyinä

    4. 4

      Suomalaiset saavat liikaa palkkaa? ”Perheen elo muuttuu selviytymistaisteluksi”

    5. 5

      Suomen ilmasto on myrkkyä autoille – arvaatko, mikä lämpötila on pahin?

    6. 6

      Kemijärven sillan ja Turun sairaalan betoniongelman syy selvisi: liikaa ilmaa

    7. 7

      Koeaika on pian yhä pidempi – ”Pitäisi sanoa selkeästi, mikä meni pieleen”

    8. 8

      Kodin1-tavaratalon sivuille ilmestyi viesti: ”Pian täällä taas...”

    9. 9

      8 vinkkiä – näin nobelisti kääntäisi Suomen talouden nousuun

    10. 10

      Neljä suurkaupunkia aikoo kieltää dieselautot

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Kelan pääjohtaja SK:lle ”Miksi ylläpidämme järjestelmää, joka maksaa ihmiselle olemisesta?

    2. 2

      Vakava varoitus Suomelle: ”Nämä kotitaloudet erityisen haavoittuvia”

    3. 3

      Nyt se on lopullista: koeaika menee uusiksi

    4. 4

      Katso, kuulutko velkaisten riskiryhmään – tämä raja ei saisi ylittyä

    5. 5

      Ville, 33, kasvatti menestyvän bisneksen Kiinaan – kuukaudessa 8 000 pakettia elektroniikkaa Suomeen

    6. 6

      Pankkitili suljettiin yllättäen – yrittäjän bisnes loppui kuin seinään

    7. 7

      Suomalaiset saavat liikaa palkkaa? ”Perheen elo muuttuu selviytymistaisteluksi”

    8. 8

      Miten saa mukavan paikan lentokoneeseen? 7 keinoa

    9. 9

      Satolla rutkasti asuntoja tyhjillään – vuokrasta voi saada alennusta: ”Ei tarvinnut edes neuvotella”

    10. 10

      Kommentti: Mikä asuntopula? Asuntoja makuutetaan tyhjillään – ja siihen on syynsä

    11. Näytä lisää