Efter fiaskot

Tänk er följande scenario: Israeliskt flyg anfaller faciliteter för kärnkraft i Iran för att hindra landet att utveckla egna kärnvapen. Iran svarar med raketanfall. USA ingriper och besätter landet.

Fråga: Är scenariot sannolikt? Svar: Premiärminister Ariel Sharon har redan börjat dela ut tabletter mot radioaktivitet åt delar av civilbefolkningen i händelse av ett iranskt anfall.

Det kan vara en propagandagest, avsedd att öka sympatierna för Israel i USA. Men Iran med sin fundamentalistiska regering är det största hotet mot Israel. Dess raketer kan träffa en israelisk kärnkraftsanläggning och sprida radioaktivitet. Iran stöder Hezbollah med baser i Libanon. Iran erkänner inte Israels existens och omöjliggör fred i Mellanöstern.

Fråga: Och USA? Svar: USA har militärt inringat Iran. Dess krig mot Irak med rörliga och självständiga förband ur olika vapenslag var framgångsrikt. Det är krigets eftervård som är ett fiasko. Delvis har amerikanerna sig själva att skylla. De upplöste den irakiska armén, som kunde ha gett landet stabilitet. De satsade på exilpolitiker utan kontakt med landet.

Följden blev ett gerillakrig. Det kan pågå i flera år. Det hotar omvalet av Bush i november. Hans motkandidat Kerry var för kriget. Då utgick man ännu från att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen. I dag är han mot kriget, men han är oförmögen att säga hur fred skall nås. Fred kan inte enbart nås genom att FN i efterskott sanktionerar den situation som uppstått och förespråkar fred. För Bush är frestelsen stor att skylla gerillakriget på Iran och gå till angrepp.

Fråga: Kan Bush riskera ett nytt krig med statskassan tom, oljepriset all time high, börskurserna i botten och en arbetslöshet som inte ger med sig? Svar: På ekonomiska frågor ges många svar. Patriotism består i uppmaningen ”Slut upp i farans stund”. I amerikansk politik är presidenten den enda som personifierar nationen. Alla andra politiker förutsätts representera ett egenintresse. Med ett nytt krig kan Bush eliminera intresset för ekonomin och massmedierna skulle vända sitt intresse från gerillakriget i Irak till ett riktigt krig i Iran.

Fråga: Det lönar sig alltså för honom att göra kriget större? Svar: Avsikten var att vägen till fred i Mellanöstern skulle gå via Bagdad. Irak skulle göras till en mönsterstat för arabvärlden med fria val, amerikanska baser och fred med Israel. Irak är inte längre den militärt starkaste staten i regionen. Det är Iran, som inom tre år beräknas ha kärnvapen.

Den amerikanska säkerhetsstrategin från 2002 bygger på förebyggande angrepp. Avsikten har hela tiden varit att efter Irak skall man ta itu med den iranska frågan. Att man hamnat i fel slags krig i Irak utesluter inte att Irak med sin västfientliga fundamentalism både för amerikaner och israeler är ett problem som väntar på sin lösning.

Tvärtom är Iran nu i en nyckelroll genom sitt stöd åt gerillan i Irak och terrorismen i Israel. Det finns ingen exit strategi för de amerikanska trupperna i Irak. Demokrati kan man inte bygga upp bland bomber, kidnappningar och halshuggningar. Irak är en icke fungerande stat. Det hjälper inte stort om Irak efter något år har fåtts på fötter om Iran under tiden blivit en kärnvapenmakt, som vägrar att godta staten Israels existens.

Fråga: Hur stor är sannolikheten för ett nytt krig? Svar: Israelerna kan räkna ut att med Kerry som president skulle hotet från Irak finnas kvar. Vill de slå till måste de göra det med amerikanskt tillstånd före valet i november. Det är därför det i den militärstrategiska debatten talas om risken eller möjligheten av en oktoberöverraskning.

En sittande president, som vill bli omvald, brukar i oktober rycka initiativet till sig genom ett oväntat utspel. Den amerikanska kapitalmarknaden har hela sommaren talat om hösten som ”Autum of all fears”. Det har inte gynnat Bush, lika litet som republikanernas ifrågasättande av Kerrys krigsmeriter i Vietnam. Bush behöver grövre artilleri för att få väljarna att sluta upp.

Risken av ett nytt förebyggande angrepp, denna gång mot Iran, skall inte överskattas, men kan inte heller helt elimineras. Det har sagts att ett amerikanskt presidentval handlar om inrikespolitik trots att det i europeisk debatt alltid setts i utrikespolitiska termer. Denna gång är det annorlunda. ”Vi kan inte spela oskyldiga utomlands i en värld som inte är oskyldig.” Det är ord av Ronald Reagan som republikanerna i höst gärna upprepar.

Birger Thölix är f.d. chefredaktör för Vasabladet.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!

    1. 1

      USU: Kaavailtu muutos asuntolainakattoon herätti huolen – ”Ei nuorella ole kesämökkiä myytäväksi”

    2. 2

      Konkarisijoittaja Tom Tukiainen, 59, pani 100 000 euroa riskillä turvapaikanhakijoihin

    3. 3

      Suomalaisyritysten Venäjä-näkymät paranivat – ”Ei ole odotettavissa rakettimaista nousua”

    4. 4

      Ford pelasi uhkapeliä Venäjän markkinalla, ja se alkoi kannattaa

    5. 5

      Työntekijä saa jännittää nyt 2 kuukautta pidempään – koeajat pitenivät vuoden alussa

    6. 6

      ”Alkaako miesten katoaminen työvoimasta jo lapsuudessa?”

    7. 7

      Nyt puhuu Go! Aviationin ex-työntekijä: Syttyi käsittämätön ilmiriita

    8. 8

      Brittilehti hehkuttaa suomalaista perustulokokeilua – ongelmia kaksi

    9. 9

      Näkökulma: Sijoittajalla huolestuttavan houkuttelevat tulevaisuuden näkymät

    10. 10

      Kommentti: EK mullisti Suomen – ja antoi ”syötön Sdp:n lapaan”

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Nyt puhuu Go! Aviationin ex-työntekijä: Syttyi käsittämätön ilmiriita

    2. 2

      Konkarisijoittaja Tom Tukiainen, 59, pani 100 000 euroa riskillä turvapaikanhakijoihin

    3. 3

      Näkökulma: Sijoittajalla huolestuttavan houkuttelevat tulevaisuuden näkymät

    4. 4

      ”Alkaako miesten katoaminen työvoimasta jo lapsuudessa?”

    5. 5

      Sunnuntaisuomalainen: Pimeä passikauppa näkyy Suomessa

    6. 6

      USU: Kaavailtu muutos asuntolainakattoon herätti huolen – ”Ei nuorella ole kesämökkiä myytäväksi”

    7. 7

      Brittilehti hehkuttaa suomalaista perustulokokeilua – ongelmia kaksi

    8. 8

      Kerrostaloasuntojen rakentamisessa hurja tahti – kuin 1970-luvun maaltamuuton aikaan

    9. 9

      Merkel kuittaili Trumpille iPhoneista ja saksalaisautoista

    10. 10

      Ford pelasi uhkapeliä Venäjän markkinalla, ja se alkoi kannattaa

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Sunnuntailisät pois, työpäivän pituus 12 tuntiin? ”Tehdään työtä silloin, kun sitä on”

    2. 2

      Yle: Kirjeessä koteihin jaettu oikea seteli hämmentää suomalaisia – osa palauttaa, vaikkei tarvitsisi

    3. 3

      ABC-asemien S-bonus muuttuu – ”Aion äänestää jaloillani”

    4. 4

      50 000 miestä parhaassa iässä ei tee töitä tai opiskele – ”Mitä heille tapahtui?”

    5. 5

      ”Kesämökkejä alkaa olla riesaksi asti” – FK ei halua, että omaisuutta pantataan perinnöksi

    6. 6

      Sunnuntailisistä nautittu 100 vuotta – joko riittää?

    7. 7

      Katsastuksiin ehdotetaan tiukennuksia – ”Turhia kustannuksia autoilijalle”

    8. 8

      Julkkisten rahoittaman lentoyhtiön kassasta katosi satoja tuhansia euroja – hakeutuu nyt konkurssiin

    9. 9

      Kuin bensaa ostaisi: Forssassa aloittaa myyjätön kauppa

    10. 10

      Sähköyhtiö kuivasi järven – jopa kaksi miljoonaa kalaa kuoli

    11. Näytä lisää