Är stora universitet bättre?

Satsningar på utbildning och forskning upprepas i varje rapport och varje festtal som ens tangerar landets konkurrenskraft. Orsaken är klar. Utbildningen och forskningen är avgörande. Sedan följer åtgärdsförslag. Staten skall öka satsningarna på forskning och utbildningens kvalitet, det brukar alla vara överens om. Men efter det blir det redan svårare att komma överens om detaljerna.

Ett förslag till åtgärd som ofta ingår i sammanhanget är att minska antalet universitet och satsa på spetsenheter. Man anser av allt att döma att stora universitetsenheter är effektivare och har bättre förutsättningar än små. Då torde resonemanget, då ett sådant existerar, bygga på stordrift, kritisk massa eller kreativitetens beroende av fysisk närhet mellan nätverkens delar och individer.

Först måste vi minnas att universiteten och högskolorna har två till sin natur helt olika uppdrag: undervisning och forskning. Men enligt traditionell, och delvis föråldrad, syn på universiteten är forskningen det riktgivande och viktiga, medan undervisningen och dess kvalitet är en biprodukt av forskningen. Utgående från den synen, och om vi dessutom uppfattar att större forskningsteam i fysisk närhet till både nödvändiga anläggningar och övriga gruppmedlemmar ger mervärde, kan vi eventuellt dra slutsatsen att större är bättre. Men det finns många brister i resonemanget.

Om vi börjar med forskningen, så är det helt klart att olika typer av forskning har olika betingelser. Alla forskare behöver ingalunda dyra laboratorier eller partikelacceleratorer. De flesta klarar sig rentav utan stordatorer. Och inom många forskningsområden klarar man sig med bara ett fåtal underhuggare eller laboranter. Inom sådana "billiga" forskningsområden har universitet, hemstad eller hemland inte på länge varit en begränsande faktor beträffande byggande av projektspecifika nätverk. Alla kan samarbeta med varandra, oberoende av universitetsgränser. Forskare har både råd och möjligheter att ingå i sådana grupper oberoende av universitetets storlek.

Betraktar man sedan dyrare forskning kan man bara hoppas att utvecklingen skulle gå i samma riktning. Forskarna kunde samarbeta och bygga projektorganisationer oberoende av vilken stat eller universitet som står för fiolerna. I annat fall kan inte ett litet land hänga länge med. Och så är ju faktiskt fallet redan, även om samarbetskulturen säkert kunde förbättras.

Om vi sedan ser på undervisningen, måste man fundera på hur kopplingen till forskning ter sig inom olika områden. Duktiga forskare kan säkert skapa nya duktiga forskare. Men andelen utbildade som kommer att arbeta med forskningsinriktade arbetsuppgifter varierar. Vissa ämnen och fakulteter inom tillämpad fysik och olika naturvetenskaper utgör ena ytterligheten. Majoriteten av de utbildade kommer att arbeta med forskningsrelaterade uppgifter. Men exempelvis inom juridik, merkantila ämnen eller pedagogik kommer bara en liten minoritet av de utbildade att arbeta med forskning. De blir jurister, skollärare och "affärsmän". Forskarens arbetssätt eller betoningar överensstämmer inte särdeles bra med kraven på kunskap och egenskaper dessa yrken ställer. Kopplingen mellan forskningens och undervisningens kvalitet är då endast indirekt.

Undervisning är dessutom arbetsintensivt. Små grupper och interaktiv pedagogik är nödvändiga för att uppnå goda resultat, även om massföreläsningar och tentamensläsning kan fungerar i vissa situationer. Det är också viktigt att utbildningsenheten möjliggör och stöder ändamålsenlig studieplanering. Det skall vara möjligt att studera på heltid och i meningsfulla ämneskombinationer. Studietiden måste kunna förkortas, utan att minska på innehållet. Det ansvaret har universiteten hittills ganska effektivt vägrat bära, och det finns risk för att situationen försämras i samband med EU-harmoniseringen.

Dessa förutsättningar för god undervisning är inte beroende av enhetens forskningsmeriter eller universitetets storlek. Man kan rentav hävda att en enhet, som är verkligt framgångsrik inom forskning troligtvis delvis försummar den pedagogiska utvecklingen som är avgörande för undervisningens kvalitet. Ingen är omnipotent och allas dygn är lika korta.

Det verkar som stora universitet skulle ha större problem med att koordinera och utveckla sina pedagogiska modeller och förutsättningar för god undervisning. Jag representerar en ganska liten högskola. Medelbetyget för de intagna är inte hisnande högt, men slutprodukten är däremot bra. Både beträffande studietid och beträffande kostnad per utexaminerad klarar sig Hanken bra i jämförelser. Hemligheten med vår höga förädlingsgrad ligger just på det svårkvantifierbara planet som jag här försökt betona: god planering av såväl undervisningens innehåll och metoder, samt en medveten satsning på styrning av studiegången och studerarvänliga lösningar.

Vi får inte heller glömma regionalpolitiken. Ingen kan med säkerhet säga hur mycket större problem vi hade fått utan våra regionala universitet. Medvetna om undervisningens arbetsintensiva karaktär inser vi att många sektorer inom universitetsutbildningen har väldigt lite att vinna på sammanslagningar. Vi skall inte tvinga ungdomar in i storstäderna, med alla därmed relaterade svårigheter och kostnader för såväl kommuner och studerande. God universitetsundervisning kräver inte stora operativa enheter eller forskare av Nobelpriskaliber.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!

    1. 1

      Näin suomalaiset lorvailevat töissä: olemattomia palavereja ja harhauttavia ruutukaappauksia

    2. 2

      HS: Useat kaapelikanavat saattavat sittenkin pimetä tiistaiyönä

    3. 3

      Ammattilainen heivasi Stockmannin – "Kuihtuva, syvästi tappiollinen tavaratalo"

    4. 4

      Miljardöörisijoittaja: Pankit lypsävät sinulta rahaa turhaan – sijoita sen sijaan näin

    5. 5

      Viljelijät uivat syvissä vesissä: ”Tilanne pahempi kuin 90-luvun lamassa”

    6. 6

      Suomeen vuokrakatto 20 euroa neliöltä? Näin se vaikuttaisi tuensaajiin

    7. 7

      Kokoomus haluaa uudistaa perhevapaita – ja poistaa poliitikkoja koskevan epäkohdan

    8. 8

      Asuntojen hinnoissa saattaa piillä yllätyksiä – meri voi laskea arvoa jopa -20 %

    9. 9

      Kohu jäädytti palkkioiden nousun isoissa valtionyhtiöissä – ”Ihan poliittinen kysymys”

    10. 10

      Miljardööri Warren Buffett tuplasi Apple-omistuksensa

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Ammattilainen heivasi Stockmannin – "Kuihtuva, syvästi tappiollinen tavaratalo"

    2. 2

      Asuntojen hinnoissa saattaa piillä yllätyksiä – meri voi laskea arvoa jopa -20 %

    3. 3

      Miljardöörisijoittaja: Pankit lypsävät sinulta rahaa turhaan – sijoita sen sijaan näin

    4. 4

      Suomeen vuokrakatto 20 euroa neliöltä? Näin se vaikuttaisi tuensaajiin

    5. 5

      Marimekon luova johtaja lopettaa

    6. 6

      Toisissa paikoissa kikytetään, toisissa ei – näin kävi Metalliliiton työpaikoilla

    7. 7

      HS: Useat kaapelikanavat saattavat sittenkin pimetä tiistaiyönä

    8. 8

      Neljäskin uhatuista kanavista näkyy vielä tiistaiyön jälkeen

    9. 9

      Ex-kokki Tuomaksesta tuli autojen huippumyyjä – näin hän myy auton ja vähän muutakin

    10. 10

      Yle: Jättiliitto vaatii naisvaltaisten alojen palkkoihin kuoppakorotusta

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Nämä kuitit kannattaa säästää – ”Silloin kuittien on löydyttävä”

    2. 2

      Joukko tv-kanavia uhkaa pian pimentyä yli 1,5 miljoonassa kodissa

    3. 3

      Suomalaismies aikoo miljonääriksi 500 päivässä – näin hän sen tekee

    4. 4

      51 Siwaa ja Valintataloa suljetaan – tässä koko lista

    5. 5

      Asuntovelallinen, korkosi laskutapa on muuttumassa – varaudu nousuun

    6. 6

      Yhä useampi menettää kotinsa – ”Ostetaan liian iso talo tai kallis asunto”

    7. 7

      Suomalaismies yritti saada 25 000 euron sairaalakuluja vakuutusyhtiöiltä – joutui mustalle listalle

    8. 8

      Uusi eläkemuoto houkuttelee työttömiä – hetken helpotus voi kostautua

    9. 9

      Asuntojen hinnoissa saattaa piillä yllätyksiä – meri voi laskea arvoa jopa -20 %

    10. 10

      Pian voi alkaa hakea uutta eläketukea – 760 e/kk

    11. Näytä lisää