Styrelsearbete

Styrelsen har två huvuduppgifter; ledning och övervakning. Övervakningen har på senaste tid nästan helt överskuggat det strategiska ledarskapet. Det är naturligtvis förståeligt mot bakgrunden av de stora bokföringsskandalerna. Men det börjar bli alltför ensidigt och alltför överdrivet.

De nya föreskrifterna beträffande styrelsens sammansättning understryker kontroll. Andelen utomstående styrelsemedlemmar minskar säkert på ledningens makt, men minskar troligen styrelsens möjligheter att leda det strategiska arbetet. Kvinnokvoterna försvagar verkliga styrelsekvinnors prestige och potentiellt även styrelsens kompetens om kvoterna görs för stora.

Fackliga kvoter finns för att övervaka en grupps intressen. Styrelsekommittéerna som rekommenderas är revisionskommitté, belöningskommitté och nomineringskommitté. Av dessa är de åtminstone två förstnämnda klart drivna av kontrollintresset. Men någon strategi- eller lönsamhetskommitté nämns inte.

Även de nya reglerna beträffande styrelsens uppdrag är klart drivna av form framom substans. Olika typer av nya kontrollfunktioner och kontroll av kontrollfunktioner kräver både mer tid och mer resurser än de flesta ens kan bedöma. Man kan bara försöka gissa hur mycket tid såväl styrelsen som högsta ledningen måste ägna detta, vilket är bort från själva drivandet av företaget.

Mest överdrivna är väl de nya amerikanska reglerna (Sarbanes-Oxley act), men de flesta länderna skapar eller har skapat motsvarande regelverk som drastiskt utökar koden för god företagsförvaltning. Från att ha varit en samling viktiga styrande principer för att öka företagets trovärdighet och effektiva styrning, har koden nu blivit en myriad av regler kring detaljstyrningen av olika kontrollfunktioner.

Reglerna består av nya invecklade föreskrifter för såväl intern som extern revision och innefattar även krav på interna kontrollfunktioner, samt hur företagsledningen att testa och kontrollera dessa. Styrelsen och dess revisionskommitté skall dessutom känna till och ansvara för allt detta för att ytterligare öka kontrollen!

Styrelsen och revisorerna är ju ingalunda de enda som kontrollerar bolaget och dess ledning. Det gör de alltmer professionella ägarna och placerarna också. Kraven på den finansiella informationens tillförlitlighet, tillgänglighet och genomskinlighet minskar möjligheterna att försköna rapporterna, vilket även den högsta ledningens mer konkreta personliga ansvar för informationens riktighet gör.

De spektakulära skandalerna har dessutom lärt oss att vara på vår vakt, och har definitivt skrämt upp revisionsbyråerna. Och till sist: om en företagsledare verkligen vill bete sig brottsligt och förvränga information kan hon ändå kringgå det mest vattentäta kontrollsystemet.

Debatten om företagsvänliga samhällen har i Finland mycket handlat om skatter och utbildning. Kanske graden av byråkratiserad reglering av företagsledning snart blir lika viktigt.

Även om alla dessa föreskrifter om god förvaltning, med alla nya detaljer uppfylls till punkt och pricka kan man fråga sig vad vi egentligen vet om själva styrelsearbetet. Vilka metoder och redskap har den för att kontrollera och hjälpa den operativa ledningen att driva bolaget effektivt? Vilka kvalifikationer har den för att ta ställning till bolagets strategiska frågor?

Beträffande dessa principer finns varken föreskrifter eller information från bolaget. Styrelsemedlemmarna är trots allt ganska välbetalda nuförtiden, och då borde de ju vara till mer nytta för företaget än att utgöra en förlängning av revisionsverksamheten och fundera på vem som skall sitta i styrelsen nästa period.

Med tanke på företagets värde är strategin och målen trots allt i normala fall viktigare än kontrollen. Men det räcker inte med att företaget har en strategi, den måste även kommuniceras till dem som med sin verksamhet ställer värdet på företagets aktier.

Placerarna och analytikerna borde få veta mer om företagsledningens syn på bolagets strategi, och med vilka medel bolaget eftersträvar dessa mål. Även uppföljning och förändringar i strategin bör kommuniceras och trovärdigt motiveras såväl i goda som i bråda tider.

Ägarna vill veta vad styrelsen gör i dessa frågor, och hur valet av styrelsemedlemmar stöder det strategiska arbetet. Tillspetsat kunde man kanske säga att företagen idag betalar duktigt för att få en styrelse som ser bra ut. De har de högsta titlarna man kan ha inom sitt yrke. Men är de bra? Tja det vet väl ingen.

Goda råd och samlade erfarenheter kring hur den avgörande delen av styrelsearbetet bäst förverkligas och kommuniceras är mycket viktigare än att ytterligare utöka det redan väldigt tilltagna kontrollansvaret.

Henrik Palmén är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!

    1. 1

      Kauppojen aukiolot vapautettiin – näin kävi ABC-asemien markettimyynnin

    2. 2

      Finlaysonin ja Musti & Mirrin johtajat aloittivat Trump-boikotin – ”Ei tätä menoa voi enää hyväksyä”

    3. 3

      Kommentti: Perustuslaista viis – työnvälitystä yksityistetään nyt väkipakolla

    4. 4

      Mitä ihmettä? Yritysten ei pitänyt haastatella työttömiä, mutta haastattelijoita palkataan jo

    5. 5

      Suomalaismies yritti saada 25 000 euron sairaalakuluja vakuutusyhtiöiltä – joutui mustalle listalle

    6. 6

      Uusi ennätys: 37 936 lopettanutta yritystä

    7. 7

      Näin sijoittaa kuopiolainen, helsinkiläinen ja oululainen – katso, onko salkkusi kuin naapurilla

    8. 8

      Uusi eläkemuoto houkuttelee työttömiä – hetken helpotus voi kostautua

    9. 9

      Bill Gates ehdottaa: Verotetaan robotteja – ”Mitä työtä robotti tuo?”

    10. 10

      Kelan käsittelyajat rikkovat lakia – ”Hyvin kriittisiä tilanteita näillä perheillä”

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Uusi eläkemuoto houkuttelee työttömiä – hetken helpotus voi kostautua

    2. 2

      Suomalaismies yritti saada 25 000 euron sairaalakuluja vakuutusyhtiöiltä – joutui mustalle listalle

    3. 3

      Onko sinulla näitä ominaisuuksia? Tällaiset ihmiset saavat enemmän palkkaa

    4. 4

      Venäläismiljardöörin purjelaiva takavarikoitiin – jättimäinen merilelu maksoi 400 miljoonaa

    5. 5

      Kelan käsittelyajat rikkovat lakia – ”Hyvin kriittisiä tilanteita näillä perheillä”

    6. 6

      Näin sijoittaa kuopiolainen, helsinkiläinen ja oululainen – katso, onko salkkusi kuin naapurilla

    7. 7

      Uusi ennätys: 37 936 lopettanutta yritystä

    8. 8

      Näin suomalainen mies putoaa työelämästä – ”Ajatellaanko todella, että ihmiset haluavat elää tuilla?”

    9. 9

      Mitä ihmettä? Yritysten ei pitänyt haastatella työttömiä, mutta haastattelijoita palkataan jo

    10. 10

      Verottaja töppäsi – liikkeellä aiheettomia karhukirjeitä

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Sunnuntailisät pois, työpäivän pituus 12 tuntiin? ”Tehdään työtä silloin, kun sitä on”

    2. 2

      Yle: Kirjeessä koteihin jaettu oikea seteli hämmentää suomalaisia – osa palauttaa, vaikkei tarvitsisi

    3. 3

      ABC-asemien S-bonus muuttuu – ”Aion äänestää jaloillani”

    4. 4

      50 000 miestä parhaassa iässä ei tee töitä tai opiskele – ”Mitä heille tapahtui?”

    5. 5

      Näin suomalainen mies putoaa työelämästä – ”Ajatellaanko todella, että ihmiset haluavat elää tuilla?”

    6. 6

      Venäläismiljardöörin purjelaiva takavarikoitiin – jättimäinen merilelu maksoi 400 miljoonaa

    7. 7

      Metalliliitto: Työpaikalla pidettiin mustaa listaa työntekijöistä – levisi vahingossa kaikille

    8. 8

      Uusi eläkemuoto houkuttelee työttömiä – hetken helpotus voi kostautua

    9. 9

      Sunnuntailisistä nautittu 100 vuotta – joko riittää?

    10. 10

      Katsastuksiin ehdotetaan tiukennuksia – ”Turhia kustannuksia autoilijalle”

    11. Näytä lisää