Maktcentra

Statsvetare i EU-länder har börjat fråga sig vad som händer när utrikesministeriet inte längre har monopol på de internationella förbindelserna.

I Finland var utrikesministeriet presidentens förlängda arm. Enligt den gamla grundlagen svarade han för utrikespolitiken. Presidenten var också försvarets befälhavare och är det fortfarande. Urho Kekkonen blev president 1956. Först på sjuttiotalet fick han en fungerande relation med huvudstaben. Det skedde det när Sovjet tryckte på och ville ha gemensamma krigsövningar i norr. Tarja Halonen har som president sagt att hon tycker att landminorna skall bort eftersom man måste offra något för att behålla en internationell trovärdighet.

Kekkonens 26 år präglades av korta och instabila regeringar. Han representerade kontinuiteten. Genom att utrikespolitiken under den hårda sovjettiden gick före inrikespolitiken blev Kekkonen all makts källa. Den nya grundlagen, som trädde i kraft den 1 mars 2000, gjorde slut på den maktfördelning vi hade. Enligt den representerade presidenten det nationella intresset, statsministern samhällsintresset.

Den grundlagen decentraliserar makten. Riksdagen väljer statsminister, som presidenten utnämner. Det innebär att statsministern tas ur riksdagens största parti. Det gör – som vi såg i mars – ett riksdagsval till ett statsministerval. Presidenten leder utrikespolitiken, men det skall ske i samråd med statsrådet. Statsrådets kansli svarar för beredningen av EU-beslut. Varje minister svarar dessutom internationellt för sitt ansvarsområde.

Makten ligger spridd. Hur praxis utvecklar sig vet vi inte. Det vi har sett är att det pågår en tävlan om inflytandet. När försvarsministeriet lade fram en Natoutredning flög man på utrikesministeriet i taket. Försvarskostnaderna på 2,1 miljarder euro skulle höjas med 70 miljoner euro i året borde ha hemligstämplats.

Det är en begriplig revirhävdande UM-reaktion, men varken politiker eller allmänopinion gav detta sitt stöd. Möjligen förvånade det UM. Det hade väckt en rättsprocess mot Anneli Jäätteenmäki och presidentens utrikespolitiska rådgivare Martti Manninen och fått applåder för det.

Jäätteenmäki hade som oppositionsledare bett Manninen om uppgifter från dåvarande statsministerns besök i USA. Manninen hade börjat sända henne fax med formuleringar, som hon oförsiktigt nog hade använt sig av i valstriden.

Hon vann valet med något över 6 000 röster. Hennes tid som statsminister blev kort. Hon utnämndes den 17 april och meddelade om sin avgång den 18 juni sedan hon i riksdagen blivit utskrattad när hon sade att hon inte begärt den strida ström av uppgifter Manninen försett henne med och att de kommit som en överraskning för henne. I rätten blev hon frikänd.

Manninen kom till UM 1970, samma år Tarja Halonen blev FFC:s jurist. Han hade arbetat under fyra presidenter, under tre av dem i presidentens kansli. Halonen ansåg att han svikit hennes förtroende och gav honom sparken. Själv var han väl närblind och insåg vad han gjort först i efterskott. Det blev 80 dagsböter.

För Jäätteenmäki ledde den nya grundlagen snabbt till ett Waterloo. Men det löste inte den springande frågan: Vilka uppgifter skall en oppositionsledare få tillgång till, vilka skall statsministern kunna hålla hemliga på UM:s försorg? UM har förlorat en del av sin makt både till statsrådets kansli och försvarsministeriet.

Det är lätt att tala om det öppna samhället och allas vår rätt att informeras så att vi kan fatta våra egna beslut och bestämma oss för t.ex. vilken person och vilket parti vi skall rösta på i ett riksdagsval. I praktiken blir det svårt om statsministern anser sig representera det nationella intresset och förvisar oppositionsledaren till åskådarplats. Grundlagen är ett exempel på en teoribildning där utfallet i praktiken ännu inte stabiliserat sig.

Det är betecknande att både Manninens och Jäätteenmäkis försvarsadvokater ansåg processen som politisk. Med det avses att Paavo Lipponens särintresse gick före ett allmänintresse. Det är lätt att hålla med i denna politiska rysare som blev till juridik samtidigt som alla var ense om att frågan rent juridiskt inte hade någon tyngd att tala om. Eftersom följderna blev det de blev kan man väl inte enbart se saken så.

Säkert är att med juridik kan man inte lösa frågor som till sin natur är politiska. Slutet på dragkampen mellan maktcentra i vårt samhällsmaskineri har vi ännu inte sett. Grundlagens underliggande demokratiska förutsättningar har inte stabiliserats i spelregler som alla aktörer på den politiska arenan kan omfatta som en självklar sak.

Birger Thölix är f.d. chefredaktör för Vasabladet.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!

    1. 1

      Tärkeän lääkkeen hinta 23-kertaistui – yhtiölle sakot nimikikkailusta

    2. 2

      Näkökulma: Liian pieni osa kasvusta valuu palkkoihin – toteutuuko Marxin ennustus?

    3. 3

      5 kuukautta kestäneestä euribor-korkojen manipuloinnista valtavat sakot

    4. 4

      Postiväki pelkää: Jopa tuhansia työpaikkoja häviää

    5. 5

      Jättikauppa: Konecranes myy nosturiyhtiön

    6. 6

      Tuloerojen kuilu: Rikkaimmat +70 % – köyhimmät +30 %

    7. 7

      Varo perintöloukkua – ”Voi olla järkevää jopa kieltäytyä perinnöstä”

    8. 8

      Posti lakiuudistuksesta: Asiakkaiden kulut kasvavat, irtisanomisia voi olla luvassa

    9. 9

      Kuluttaja: Lastentarvikkeissa sama hinta joka kaupassa – missä kilpailu?

    10. 10

      Lemminkäinen sopinut 10 kunnan kanssa asfalttikartelliasiassa

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Näkökulma: Liian pieni osa kasvusta valuu palkkoihin – toteutuuko Marxin ennustus?

    2. 2

      Varo perintöloukkua – ”Voi olla järkevää jopa kieltäytyä perinnöstä”

    3. 3

      ”Vei mahdollisuuden huippu-uraan” – entinen opiskelija vaatii Oxfordin yliopistolta miljoonakorvauksia

    4. 4

      Saadaanko Teslan jättitehdas Vaasaan? ”Puhumme tuhansista työpaikoista”

    5. 5

      Jättikauppa: Konecranes myy nosturiyhtiön

    6. 6

      Kaksi yllättäjää – mitä tapahtui kananmunille ja jauhelihalle?

    7. 7

      Yhä useampi on tänään töissä ”Linnan juhlien alkaessa kauppa saattaa hiljetä”

    8. 8

      Tuloerojen kuilu: Rikkaimmat +70 % – köyhimmät +30 %

    9. 9

      Kuluttaja: Lastentarvikkeissa sama hinta joka kaupassa – missä kilpailu?

    10. 10

      EU-komissio: Facebook, Twitter ja Google karsivat vihapuhetta liian hitaasti

    11. Näytä lisää
    1. 1

      WhatsApp katoaa miljoonista puhelimista – katso, onko omasi listalla

    2. 2

      Varo perintöloukkua – ”Voi olla järkevää jopa kieltäytyä perinnöstä”

    3. 3

      Nyt se on lopullista: koeaika menee uusiksi

    4. 4

      Keskiansio 160 000 euroa vuodessa – tämä ammattiryhmä vaatii lakoilla lisää

    5. 5

      Alkon kilpailutus hämmentää: 100-vuotiaan Suomen juhlalikööriksi virolainen Vana Tallinn

    6. 6

      Suomalaiset saavat liikaa palkkaa? ”Perheen elo muuttuu selviytymistaisteluksi”

    7. 7

      Kevytmaito, kahvi, meetwursti, konetiskiaine... Näin paljon arkisten tuotteiden hinnat nousivat 10 vuodessa

    8. 8

      Nobel-voittaja Bengt Holmström: Suomalaiset saavat liikaa palkkaa

    9. 9

      20-vuotiaita autoja huristelee Suomen teillä paljon – tiedätkö, onko yleisin malli Golf, Astra vai Corolla?

    10. 10

      Suomen ilmasto on myrkkyä autoille – arvaatko, mikä lämpötila on pahin?

    11. Näytä lisää