Ny princip

Topelius sade på 1850-talet i en föreläsning vid Helsingfors universitet att Finlands åkrar kunde föda 14,4 miljoner människor.

Antagligen satte han dit decimaler för att imponera vetenskapligt.

I dag berättar inte ens centern att vi med tanke på kommande avspänning och krig måste ha en självförsörjning. Tiden tillhör globaliseringen och vi accepterar att producenter och konsumenter finns i olika länder.

Innebär det också att vi accepterar frihandel i lantbruket? Svaret är nej – nej inte ännu. Men WTO:s regelbok kommer i framtiden att tvinga oss till det.

Det tycks ännu inte ha gått upp för oss. Riksdagsmän och mepar betecknar det som ett misstag att EU lagt om stödet och frikopplat det från produktionen.

Det är inget misstag. Det är en nödvändig anpassning till en värld där frihandel och icke-diskriminering skall gälla också i lantbruket. Vi kan skydda miljön, men vi kan inte bedriva en protektionistisk lantbrukspolitik.

Brasilien har nyss visat att det är så. Landet lade ner en miljon dollar i en juridisk strid mot USA, som gällde hur WTO:s regler skall tolkas.

Utgångspunkten var att USA 2002 stödde sina 25 000 bomullsodlare med 1,3 miljarder dollar. Det gav USA 40 procent av världens bomullsexport.

Tio procent av de största odlarna fick dessutom 78 procent av stödet, men det hör inte hit.

Brasilien hävdade att stödet juridiskt var olagligt med beaktande av den icke-diskrimineringen man kommit överens om i WTO.

De amerikanska juristerna är skickliga. Men de var inte så skickliga att de kunde vinna målet. På sin höjd kan de skjuta upp verkställigheten med två år. Det är vad de nu arbetar på.

Små bomullsodlande länder som Benin och Chad hade inte haft råd med processen. Brasilien hade det och skapade ett prejudikat.

Västafrika har goda förutsättningar för bomullsodling bara USA låter bli att ge sina odlare konstlade prisfördelar. Det prejudikatet innebär att uhjälpen från att ha varit en moralisk fråga har blivit en juridisk.

De europeiska sockerbetorna är jämförbara med den amerikanska bomullen. EU subventionerar odlarna och sockerindustrin med nästan 1,5 miljarder euro.

Det kostar tre gånger mer att producera socker i Europa än i Indien och Zambia.

Uhjälpen är nödvändig i akuta lägen, men vi har sett att den inte fungerar som take off. Ekonomer ligger nu i för att visa att en frihandel utan diskriminering gör det.

När iländerna slopar sina subventioner sparar de pengar. Åttio procent av EU-budgeten behöver inte längre gå till ett jordbruk vars BNP-andel är 2,8 procent och sysselsättningsandel 5,8 procent.

Iländerna behöver inte längre dumpa sina överskott på export. För uländerna innebär det att de blir konkurrenskraftiga. Sjuttio procent av befolkningen i uländerna lever på lantbruk.

Den fattigaste femtedelen av jordens befolkning har en procent av världshandeln, den rikaste femtedelen åttio procent.

Slopa alla exportsubventioner på lantbruksprodukter och läget hyfsar till. Detta är dagens budskap med stöd av WTO och juridiken. Om det stämmer vet man inte.

Vad hindrar transnationell agribusiness att ta över i uländerna och stoppa vinsterna i sina egna fickor? De små odlarna kan inte investera stort, vilket agribusiness kan.

Pessimister säger att de inte får en chans i en värld där världshandeln med råvaror för jordbruket domineras av grödornas genuppsättning.

De transnationella företagen kommer att bestämma vad uländerna skall odla och vad iländerna skall äta till vilket pris. En gammal snedvridning gör sorti, en ny entré.

De svagaste har trots juridiken inte en chans i en värld som domineras av de starkaste.

Resonerar man så kan inga förändringar någonsin ske.

Omsvängningen i uhjälpssynen från moral till juridik är ändå intressant för alla utom för iländernas bönder som redan håller på att tappa motivationen hur lantbruksministrarna än försäkrar att till slut blir det nog bra.

Birger Thölix är f.d. chefredaktör för Vasabladet.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!

    1. 1

      Tärkeän lääkkeen hinta 23-kertaistui – yhtiölle sakot nimikikkailusta

    2. 2

      Näkökulma: Liian pieni osa kasvusta valuu palkkoihin – toteutuuko Marxin ennustus?

    3. 3

      5 kuukautta kestäneestä euribor-korkojen manipuloinnista valtavat sakot

    4. 4

      Postiväki pelkää: Jopa tuhansia työpaikkoja häviää

    5. 5

      Jättikauppa: Konecranes myy nosturiyhtiön

    6. 6

      Tuloerojen kuilu: Rikkaimmat +70 % – köyhimmät +30 %

    7. 7

      Varo perintöloukkua – ”Voi olla järkevää jopa kieltäytyä perinnöstä”

    8. 8

      Posti lakiuudistuksesta: Asiakkaiden kulut kasvavat, irtisanomisia voi olla luvassa

    9. 9

      Kuluttaja: Lastentarvikkeissa sama hinta joka kaupassa – missä kilpailu?

    10. 10

      Lemminkäinen sopinut 10 kunnan kanssa asfalttikartelliasiassa

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Näkökulma: Liian pieni osa kasvusta valuu palkkoihin – toteutuuko Marxin ennustus?

    2. 2

      Varo perintöloukkua – ”Voi olla järkevää jopa kieltäytyä perinnöstä”

    3. 3

      ”Vei mahdollisuuden huippu-uraan” – entinen opiskelija vaatii Oxfordin yliopistolta miljoonakorvauksia

    4. 4

      Saadaanko Teslan jättitehdas Vaasaan? ”Puhumme tuhansista työpaikoista”

    5. 5

      Jättikauppa: Konecranes myy nosturiyhtiön

    6. 6

      Kaksi yllättäjää – mitä tapahtui kananmunille ja jauhelihalle?

    7. 7

      Yhä useampi on tänään töissä ”Linnan juhlien alkaessa kauppa saattaa hiljetä”

    8. 8

      Tuloerojen kuilu: Rikkaimmat +70 % – köyhimmät +30 %

    9. 9

      Kuluttaja: Lastentarvikkeissa sama hinta joka kaupassa – missä kilpailu?

    10. 10

      EU-komissio: Facebook, Twitter ja Google karsivat vihapuhetta liian hitaasti

    11. Näytä lisää
    1. 1

      WhatsApp katoaa miljoonista puhelimista – katso, onko omasi listalla

    2. 2

      Varo perintöloukkua – ”Voi olla järkevää jopa kieltäytyä perinnöstä”

    3. 3

      Nyt se on lopullista: koeaika menee uusiksi

    4. 4

      Keskiansio 160 000 euroa vuodessa – tämä ammattiryhmä vaatii lakoilla lisää

    5. 5

      Alkon kilpailutus hämmentää: 100-vuotiaan Suomen juhlalikööriksi virolainen Vana Tallinn

    6. 6

      Suomalaiset saavat liikaa palkkaa? ”Perheen elo muuttuu selviytymistaisteluksi”

    7. 7

      Kevytmaito, kahvi, meetwursti, konetiskiaine... Näin paljon arkisten tuotteiden hinnat nousivat 10 vuodessa

    8. 8

      Nobel-voittaja Bengt Holmström: Suomalaiset saavat liikaa palkkaa

    9. 9

      20-vuotiaita autoja huristelee Suomen teillä paljon – tiedätkö, onko yleisin malli Golf, Astra vai Corolla?

    10. 10

      Suomen ilmasto on myrkkyä autoille – arvaatko, mikä lämpötila on pahin?

    11. Näytä lisää