Valikko

Spekulation

Finansmarknadens stora betydelse är något som ganska många människor inte kommit att tänka på. Ofta förknippas just finansmarknaden med känslomässigt laddade begrepp som kvartalsekonomi, marknadsekonomi eller nyliberalism.

Spekulation upplevs vara det mest skadliga och negativa. Kasinoekonomi, kallades det i Finland i slutet av 1980-talet, fastän det den gången handlade mer om makt. Attac-rörelsen vill införa en skatt på alla kortvariga positioner.

Man kallar det Tobin-skatt, fastän mycket förändrats sedan forskaren skapade begreppet i början av 1970-talet.

Men är spekulation, eller ens överdriven spekulation, ett problem? Det kan det vara, men om spekulationen bedrivs rätt är det snarast en nödvändighet.

En marknadsekonomi fungerar bara om prismekanismen verkligen fördelar resurser och kapital i stort sätt rätt. För detta krävs information, som måste tolkas och bearbetas.

Spekulanter gör just det. De gräver fram all tänkbar information om företagen eller länderna för att göra gissningar beträffande deras framtida ekonomiska utveckling. De har inte alltid rätt. Ibland har största delen av dem fel.

Många spekulanter ofta använder fel typ av information. Exempelvis använder de mycket tid på att titta på grafer över historisk prisutveckling, eller på vad de andra spelarna gör, som om det skulle finnas någon annan som vet mera än de själva.

Men allt detta är bara en följd av den självklarheten att framtiden är svår att förutspå. I sin strävan efter vinster, kommer spekulanterna att bidra till att all tillgänglig information och tolkningarna av den återspeglas i dagens priser så gott det låter sig göras.

Men det finns situationer då spekulation blir farligt även för andra än de inblandade. Bankerna borde inte ägna sig åt överdriven risktagning. Bankerna, som huvudsakligen är sysselsatta med förhållandevis riskfri betalnings-, kapital- och riskförmedling, opererar effektivast med mycket lite riskkapital.

Bankernas riskkapital utgör i allmänhet mindre än en tiondel, medan kapitalet i övrigt består av lån och depositioner. Med en så bristande riskkapacitet, finns det inte utrymme för storskalig spekulation.

Men det stora problemet med bankernas riskpositioner ligger dock i att banksektorn är väldigt fragil men samtidigt helt nödvändig för ekonomin. Om en tillräckligt stor bank drabbas av stora spekulativa förluster, är risken stor för att den drar med sig andra banker. Detta i sin tur leder snabbt till kapitaltorka i företagen, och så kan lågkonjunkturen eller depressionen vara ett faktum.

Ännu på 80-talet var bankerna de huvudsakliga spekulanterna. De höll sig med arméer av värdepappers- och valutaspekulanter, som tog friska positioner, och belönades därefter.

Men småningom insåg myndigheterna att eftersom det ändå ofta blir skattebetalaren som står för kalaset, är det lika bra att skydda ekonomin mot bankernas risktagning. Resultatet blev en mycket noggrann reglering, riskmätning och insynsmyndigheternas övervakning, med krav på att riskerna skall balanseras med tillräckliga buffertar i form av riskkapital.

Mycket snabbt minskade antalet handlare i bankerna, och de som blev kvar fick strama riskramar att hålla sig inom.

Bankerna har ingalunda slutat handla i risker. Tvärtom, handeln i risker har vuxit i takt med avregleringen av kapitalflöden och handel. Bankernas kunder behöver riskhanteringstjänster och -instrument för att hantera nya och växande risker som uppstått. Men bankerna bär inte längre riskerna utan balanserar dem noggrant med hjälp av en ständig handel.

Just här ligger problemet med införandet av en skatt på kortvarig handel i värdepapper och derivat. Lejonparten av handeln handlar faktiskt om att omfördela, och därmed minska kostnaderna för, bland annat valutakurs- och ränterisker med hjälp av olika slags derivata instrument.

I högsta grad en nyttig verksamhet med andra ord. Dessa instrument fanns inte då Tobin i tiderna framlade sin idé. På hans tid var större delen av kortvariga positionerna faktiskt spekulation som drevs i bankernas regi och som således utgjorde en risk för ekonomin.

Men vart har spekulanterna tagit vägen då bankerna gjort sig av med dem? Alla banker har inte valt samma linje. En del banker har valt att fortsätta och finna sig i det ökade kravet på riskkapital.

Men huvudsakligen har spekulationen förflyttats till placeringsfonder och investmentbolag, om vi frånser från den stora, men för helheten ganska betydelselösa, gruppen privatpersoner som förströr sig med småskalig spekulation på egen bekostnad.

Alldeles speciellt har de såkallade hedge-fonderna kommit att axla marknadens spekulationsansvar.

Utvecklingen vi sett under de senaste 10-15 åren beträffande spekulation har gjort vårt numera helt globala finanssystem betydligt tryggare. Spekulationen har förflyttats från bankerna till mycket bättre anpassade organisationsformer, och det har vi faktiskt i huvudsak myndigheterna och statsmakten att tacka för.

Den för prisbildningen nödvändiga verksamheten bedrivs nu i ett format som inte lika lätt leder till ekonomiskt kaos.

Skribenten är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!

    1. 1

      Näin 3 ammattilaista sijoittaa rahansa – jännitystä, fanitusta ja varmoja kohteita

    2. 2

      Kommentti: ”Työstä kieltäytyminen” ei tarkoita työstä kieltäytymistä

    3. 3

      10 yleisintä syytä: näiden vuoksi työtön menettää tuet

    4. 4

      Köyhimmille eläkeläisille 760 e/kk – Kela: Ei riitä

    5. 5

      Kaasuputki Venäjältä Saksaan kuumentaa tunteita – Merkelin hallituksen toimia ihmetellään

    6. 6

      AKT:n Piirainen vastaa ahtaajakommentteihin: ”Liikemies Kakkonen heittää mielipiteitään faktoina”

    7. 7

      Koulupakko 17- tai 18-vuotiaaksi? ”Meillä on kasvava joukko nuoria, joilla on heikot taidot lukutaidossa, matematiikassa ja luonnontieteissä”

    8. 8

      Yhä useammalta työttömältä evätään tuet – ”Seuranta on tehostunut”

    9. 9

      Väitöskirja: Intialaisten työntekijöiden perään pitää katsoa

    10. 10

      1200 euroa, 170 euroa, 132 euroa – näin paljon 1000 euroa olisi poikinut muualla kuin tilillä

    11. Näytä lisää
    1. 1

      10 yleisintä syytä: näiden vuoksi työtön menettää tuet

    2. 2

      Köyhimmille eläkeläisille 760 e/kk – Kela: Ei riitä

    3. 3

      Länsimetro valmis liikenteelle aikaisintaan huhtikuussa – Matinkylään yhteys kesäkuussa

    4. 4

      Kommentti: ”Työstä kieltäytyminen” ei tarkoita työstä kieltäytymistä

    5. 5

      AKT:n Piirainen vastaa ahtaajakommentteihin: ”Liikemies Kakkonen heittää mielipiteitään faktoina”

    6. 6

      Väitöskirja: Intialaisten työntekijöiden perään pitää katsoa

    7. 7

      S-ryhmä joutui myrskynsilmään – turkiskohussa kyse on neljästä tuotteesta

    8. 8

      Yhä useammalta työttömältä evätään tuet – ”Seuranta on tehostunut”

    9. 9

      Luulitko Helsinkiä kalliiksi? Tämä vertailu todistaa toisin

    10. 10

      Kommentti: Kansanedustajat, kauppa päättää valikoimansa itse

    11. Näytä lisää
    1. 1

      WhatsApp katoaa miljoonista puhelimista – katso, onko omasi listalla

    2. 2

      Varo perintöloukkua – ”Voi olla järkevää jopa kieltäytyä perinnöstä”

    3. 3

      Katso, mitä tapahtui asuntolainan hinnalle – ”Pankin vaihtajia on liikkeellä”

    4. 4

      Kyösti Kakkonen Karjalaisessa: Työntekijät nousevat pian kapinaan ay-liikettä vastaan

    5. 5

      Keskiansio 160 000 euroa vuodessa – tämä ammattiryhmä vaatii lakoilla lisää

    6. 6

      Alkon kilpailutus hämmentää: 100-vuotiaan Suomen juhlalikööriksi virolainen Vana Tallinn

    7. 7

      Näkökulma: Liian pieni osa kasvusta valuu palkkoihin – toteutuuko Marxin ennustus?

    8. 8

      10 yleisintä syytä: näiden vuoksi työtön menettää tuet

    9. 9

      20-vuotiaita autoja huristelee Suomen teillä paljon – tiedätkö, onko yleisin malli Golf, Astra vai Corolla?

    10. 10

      Suomalaiset myivät tätä juuri joukolla – nyt suositellaan ostamaan

    11. Näytä lisää