Valikko

Skatteekonomi

Analys av beskattning underlättas genom uppdelning i å ena sidan fiskala och å andra sidan dynamiska effekter. Den förstnämnda handlar om hur mycket skatter som behöver uppbäras, som i sig är långt en ideologisk och politisk fråga.

Den avgörs av offentliga sektorns storlek och dess effektivitet, samt graden av inkomstöverföring.

De dynamiska effekterna däremot handlar om hur skattebetalarnas beteende påverkas av skattesystemets uppbyggnad.

I allmänhet är de rent ideologiska frågorna de mest omdebatterade. Höga eller låga skatter, hur mycket mera skall höginkomsttagare betala, stor eller liten offentlig sektor, kostnadsfria eller kostnadsbelagda bastjänster, är alla exempel på sådana.

För att minska på skattetrycket har man även allt mer börjat diskutera effektiviteten i den offentliga produktionen. Och där finns det mycket att göra, på samma sätt som det nog finns mycket att göra beträffande effektiviteten i en stor del av den privata sektorn.

Beträffande beskattningsmodellens dynamiska effekter är målet med utformningen en möjligast låg skattegrad givet de politiska besluten beträffande utgifter och inkomstutjämning.

På den punkten finns det några enkla tumregler. Skattebasen får inte minska för mycket då skatten höjs. Övervakning och beräkning av skatter får inte bli för kostsamma.

En minskning av negativa externa effekter av privat verksamhet, så som miljöförstöring, och öka de positiva effekterna, så som utbildning och hälsovård, skall eftersträvas.

Dessutom skall beskattningen vara neutral i den bemärkelsen att den inte driver hushållens och företagens strategiska val på ett skadligt sätt.

Hur ser då en modell ut som tar fasta på dessa tumregler? Personligen tror jag att de leder till sänkt skatt på löneinkomster och sänkt skatt på företagens vinster. Detta alltså i förhållande till den övriga beskattningen.

Löneskatten är avgörande för sysselsättningen. I synnerhet i de lägre inkomstklasserna borde skatterna eller arbetsgivaravgifterna därför sänkas.

Men även progressiviteten är ett problem. Den leder till flitfällor i den lägre ändan medan den minskar intresset för högre utbildning, kan leda till kompetensflykt och motverka kompetensimport i den högre ändan.

Både skattebasen och individernas val påverkas således negativt av höga inkomstskatter.

Företagens vinstbeskattning är problematisk.

Företagen kan flytta sin verksamhet, de kan med hjälp av skattejurister och internprissättning sänka skatterna, och dessutom är övervakning av företagsbeskattningen är dyr. Vinsterna varierar mycket varför skatteintäkterna är svåra att förutspå.

Sänkt företagsskatt och något sänkt inkomstbeskattning för utbildad arbetskraft torde alltså vara ett förnuftigt sätt att trygga befintliga arbetsplatser och att importera nya. Personligen uppfattar jag inte kapitalinkomstskatterna dynamiska effekter som ett lika stort hot, varför beskattning av företagens överskott väl kan förskjutas från företaget och företagarens lön mot kapitalägarna.

Förmögenhetsskatten däremot borde slopas. Den är fiskalt betydelselös, men leder till onödig och kostsam skatteplanering och i vissa fall även till reducering av basen för kapitalinkomstskatt.

Arvsskatten kan väl bestå, dock med enkla regler som underlättar generationsskiften för företagare och minskar problemen med realisation av exempelvis bostäder.

Men vilka skatter kan man då öka på utan alltför stora negativa biverkningar?

Skatt på olika slag av styggelser är ett naturligt alternativ. Skatt på alkohol, tobak, godsaker och djurfett är exempel på sådana.

Men även avfallsskatter för fastigheter och bränsleskatter är exempel som välutformade kan vara nyttiga.

En förskjutning från inkomstbeskattning mot konsumtionsbeskattning, med en ekologisk betoning, är nog att föredra trots förståeligt ideologiskt motstånd.

Beskattning av fastigheter, skog och tomter kommer troligen med tiden att skärpas. Dessa rymmer inte, och beskattningen kan även motverka skadliga prisstegringar och prisfluktuationer.

Höga boendekostnader, därmed sammankopplad onödig skuldsättning och överdrivna prisfluktuationer, är en betydande makroekonomisk risk för vårt land.

Slopandet av bostadsräntornas avdragsrätt kan med fog anses vara ett vettigt sätt att finansiera skattesänkningar.

Avdraget är ideologiskt ohållbart, det ökar de makroekonomiska riskerna, och styr flera av företagssektorers och hushållens strategiska val på ett negativt sätt.

Genom att minska det maximala ränteavdraget med exempelvis 10%-enheter årligen under tio års tid uppstår utrymme för motsvarande sänkning av inkomstskatt. Eftersom höginkomsttagarna idag subventioneras mera av ränteavdragen skulle ett slopande dessutom ge politiskt utrymme för lindring av skatteprogressivitet.

Även andra avdrag och förmåner som snedvrider olika val kunde slopas. Beskattningsvärdet för bilförmåner, parkeringsförmåner och boendeförmåner kunde väl likställas med marknadsvärdet eller slopas.

Skribenten är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!

    1. 1

      Nämä Siwat ja Valintatalot muuttuvat K-marketeiksi tammikuussa – katso koko lista

    2. 2

      Leikkaukset iskivät lapsilisään – mitä menetetyllä summalla saisi?

    3. 3

      Kemijärven sillan ja Turun sairaalan betoniongelman syy selvisi: liikaa ilmaa

    4. 4

      Koeaika on pian yhä pidempi – ”Pitäisi sanoa selkeästi, mikä meni pieleen”

    5. 5

      Raju luku lapsilisien leikkauksista – ”Lisäävät pienituloisuutta”

    6. 6

      Suomi hävisi roaming-äänestyksessä

    7. 7

      Taliseteli aiheutti kohun Britanniassa – keskuspankki ”suhtautuu huoleen erittäin vakavasti”

    8. 8

      Kodin1-tavaratalon sivuille ilmestyi viesti: ”Pian täällä taas...”

    9. 9

      Kiinassa rakennetaan aidon kokoinen Titanic-kopio

    10. 10

      Lukoil-johtaja: Venäjä päättää öljyleikkauksista ensi viikolla

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Nämä Siwat ja Valintatalot muuttuvat K-marketeiksi tammikuussa – katso koko lista

    2. 2

      Nordea selvitti, kuinka paljon joulu maksaa suomalaiselle – onko oma joulubudjettisi isompi vai pienempi?

    3. 3

      Kemijärven sillan ja Turun sairaalan betoniongelman syy selvisi: liikaa ilmaa

    4. 4

      Kodin1-tavaratalon sivuille ilmestyi viesti: ”Pian täällä taas...”

    5. 5

      Koeaika on pian yhä pidempi – ”Pitäisi sanoa selkeästi, mikä meni pieleen”

    6. 6

      Erikoinen tilanne autokaupassa: 1500 uutta Porschea myydään käytettyinä

    7. 7

      Suomen ilmasto on myrkkyä autoille – arvaatko, mikä lämpötila on pahin?

    8. 8

      Neljä suurkaupunkia aikoo kieltää dieselautot

    9. 9

      Sato myi lähes 300 vuokra-asuntoa

    10. 10

      Suomi hävisi roaming-äänestyksessä

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Kelan pääjohtaja SK:lle ”Miksi ylläpidämme järjestelmää, joka maksaa ihmiselle olemisesta?

    2. 2

      Vakava varoitus Suomelle: ”Nämä kotitaloudet erityisen haavoittuvia”

    3. 3

      Nyt se on lopullista: koeaika menee uusiksi

    4. 4

      Katso, kuulutko velkaisten riskiryhmään – tämä raja ei saisi ylittyä

    5. 5

      Ville, 33, kasvatti menestyvän bisneksen Kiinaan – kuukaudessa 8 000 pakettia elektroniikkaa Suomeen

    6. 6

      Suomalaiset saavat liikaa palkkaa? ”Perheen elo muuttuu selviytymistaisteluksi”

    7. 7

      Kevytmaito, kahvi, meetwursti, konetiskiaine... Näin paljon arkisten tuotteiden hinnat nousivat 10 vuodessa

    8. 8

      Nobel-voittaja Bengt Holmström: Suomalaiset saavat liikaa palkkaa

    9. 9

      Miten saa mukavan paikan lentokoneeseen? 7 keinoa

    10. 10

      Vastike vain 1 euron – tällaisessa taloyhtiössä se on mahdollista

    11. Näytä lisää