Varför är inhemskt ägande viktigt?

Knappt hade man lärt sig att globala kapitalmarknaderna löser alla problem, innan man började höra motsatsen. Nu skall inhemskt ägande befrämjas och vi skall hålla oss med en egen aktiebörs för att inte alla företag och ägare skall fly sin kos. Ett aktuellt tema är att bristen på inhemska ägare uppfattas vara ett hot för vår ekonomi. Därtill anses det att en inhemsk marknadsplats är nödvändigt för små publika bolag.

Hotbilderna bygger på en uppfattning om att inhemska ägare är mindre benägna att flytta verksamhet utomlands eller välja att sanera de inhemska enheterna först. Det handlar även om att inhemska ägare känner till våra förhållanden och därför lämpar sig som ägare till våra bolag. Marknadsplatsens behov motiveras med att små börsbolag är okända utomlands och därför inte intresserar andra än inhemska ägare. Aktiehandeln för mindre bolags aktier blir blygsam, vilket ofta leder till låga kurser. Sedan kan utlänningar köpa oss billigt.

Det finländska näringslivets historia kanske ändå inte kännetecknas av en särdeles effektiv ägarstyrningskultur. Snarare kan man kanske säga att vår räddning efter det maktgalna 1980-talet blev att många finländska bolag snabbt anpassade sig till den moderna modellen för corporate governance och ägarvänlighet. Ägarnas identitet och nationalitet blir sekundär. Sådana bolag lockar utländskt kapital.

Är det faktiskt så att inhemskt ägande minskar risken för utflaggning? Eventuellt stämmer det med staten som ägare, eller då ägandet är så spritt och amatörmässigt att företagsledningen inte behöver sträva efter effektivitet, och i stället låter bolaget sakta tyna bort. Mera krävande utländska ägare torde vara bättre för vår ekonomi än svagt inhemskt ägande.

Kan man då tänka sig att någon typ av inhemska ägare kan driva inhemska bolag bättre än vad fallet blir med utländska ägare? Och om så är fallet, borde vi i så fall försöka återgå till modellen med röststarka och röstsvaga aktier, för att förhindra onödigt stor riskkoncentration? Den svenska modellen med maktsfärer har knappast varit en succé de senaste tio åren, och det är väl mer eller mindre klart att en modell med en stor mängd små ägare inte ger mervärde i form av insiktsfull ägarstyrning.

Kanske pensionsbolagen kunde påta sig rollen som aktiva ägare, men då måste deras placeringspolitik innefatta strategiskt agerande i de inhemska portföljbolagen. Pensionsbolagens möjligheter att bidra begränsas av kravet på riskspridning. De kunde dock gå in för att deras inhemska aktieallokering skulle begränsas till aktivt ägande i onoterade bolag och små börsbolag.

En annan möjlighet är investeringsbolag, som placerar i små och medelstora börsbolag, eller potentiella börsbolag, i syfte att effektivera verksamheten. Även placeringsfonderna kunde aktivera sig genom att placera i ett hanterligt antal små bolag, som övervakas med den typen av passiva metoder som lämpar sig för en placeringsfond.

Det viktiga är egentligen inte vem som äger kapitalet. Avgörande är att den som fattar placeringsbesluten har en tillräckligt gedigen kännedom om de finländska bolagen. Och då blir avståndet, såväl det mentala som det geografiska, viktigt. Det leder osökt till att aktörerna som fattar beslut om placeringar i finländska bolag borde vara finländare. Pensionsbolagens kapital är inhemskt, medan kapitalet till placeringsfonder och olika typer av placeringsbolag väl kan härstamma även från utlandet.

Det är inte självklart att inhemskt ägande är bättre, och vi skall minnas riskerna med alltför ensidiga placeringar. Men med en genomtänkt strategi för hur aktivt ägande verkligen kunde bidra positivt, och genom att koncentrera modellen att gälla små bolag, så kan man eventuellt nå goda resultat. Om en sådan modell skapas kunde statsmakten bidra med exempelvis små skattemorötter för långfristigt ägande, utöver det självklara slopandet av förmögenhetsskatten. Men om ägandet förblir passivt är varken beskattningen eller ägarnas nationalitet särskilt avgörande.

Nödvändigheten av en inhemsk börs är ännu mindre självklar än att inhemska kapitalägare skulle vara förmer än andra. Det att små bolag förblir ointressanta har mindre att göra med kapitalets nationalitet än med det faktum att en alltför betydande del av aktieanalysen sköts av förmedlare. Förmedlare är intresserade av handel, och är därför ovilliga att satsa resurser på små bolag med liten handelsvolym. Men i takt med att placeringsverksamheten institutionaliseras kommer en större del av analysen att skapas hos de placerande institutionerna. Deras intresse ligger inte i handelsvolymer utan i att hitta köpvärda och utvecklingsdugliga företag. Att ett litet finländskt börsbolag är noterat på en samnordisk eller europeisk börs är inte ett problem för ägaren, förmedlaren eller företaget. En finländsk placerare handlar precis lika lätt på vilken börs som helst.

Stora välkända bolag behöver inte en finländsk börs eller starka finländska ägare. De klarar sig bra med internationella portföljplacerare. Men då det gäller små börsbolag, krisdrabbade bolag, och eventuella framtida börsbolag, är situationen en annan. Snarare än en inhemsk börs eller inhemskt kapital behöver vi duktiga finländska kapitalförvaltare. De borde bli bättre på aktivt ägande, och de borde bli bättre på att locka till sig kapital – varifrån som helst.

Skribenten är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!

    1. 1

      Joukko tv-kanavia uhkaa pian pimentyä yli 1,5 miljoonassa kodissa

    2. 2

      Noropotilaatkin jonottavat terveyskeskuksessa – kipeän työntekijän oma ilmoitus säästänyt aikaa ja rahaa

    3. 3

      Pakkasen kiristyminen voi moninkertaistaa sähkönkulutuksen – näin vältyt yllätyksiltä

    4. 4

      Puolet Kampin kauppakeskuksesta myydään

    5. 5

      Viro aikoo korottaa olutveroa 70 % parhaaseen myyntiaikaan – Olvia jännittää

    6. 6

      Nämä kuitit kannattaa säästää – ”Silloin kuittien on löydyttävä”

    7. 7

      Eduskunta äänestää tänään Bernerin luottamuksesta

    8. 8

      Suomalaismies aikoo miljonääriksi 500 päivässä – näin hän sen tekee

    9. 9

      51 Siwaa ja Valintataloa suljetaan – tässä koko lista

    10. 10

      Liki 4 miljardia euroa 2 vuodessa – ennätysmäärä rahaa virtasi Kiinasta Suomeen

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Joukko tv-kanavia uhkaa pian pimentyä yli 1,5 miljoonassa kodissa

    2. 2

      51 Siwaa ja Valintataloa suljetaan – tässä koko lista

    3. 3

      Suomalaismies aikoo miljonääriksi 500 päivässä – näin hän sen tekee

    4. 4

      Nämä kuitit kannattaa säästää – ”Silloin kuittien on löydyttävä”

    5. 5

      Yhä useampi menettää kotinsa – ”Ostetaan liian iso talo tai kallis asunto”

    6. 6

      Viro aikoo korottaa olutveroa 70 % parhaaseen myyntiaikaan – Olvia jännittää

    7. 7

      Siwojen ja Valintatalojen yt:t päättyivät: 51 kauppaa lopettaa, 206 työpaikkaa katoaa

    8. 8

      Puolet Kampin kauppakeskuksesta myydään

    9. 9

      Kelan omat työntekijät huolestuivat ruuhkista: ”Jälleen yksi varoittava esimerkki”

    10. 10

      Asumisunelmat karkaavat: ”Monet yksinäiset vanhukset ovat loukussa”

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Nämä kuitit kannattaa säästää – ”Silloin kuittien on löydyttävä”

    2. 2

      Suomalaismies aikoo miljonääriksi 500 päivässä – näin hän sen tekee

    3. 3

      Joukko tv-kanavia uhkaa pian pimentyä yli 1,5 miljoonassa kodissa

    4. 4

      51 Siwaa ja Valintataloa suljetaan – tässä koko lista

    5. 5

      Näin suomalainen mies putoaa työelämästä – ”Ajatellaanko todella, että ihmiset haluavat elää tuilla?”

    6. 6

      Venäläismiljardöörin purjelaiva takavarikoitiin – jättimäinen merilelu maksoi 400 miljoonaa

    7. 7

      Metalliliitto: Työpaikalla pidettiin mustaa listaa työntekijöistä – levisi vahingossa kaikille

    8. 8

      Suomalaismies yritti saada 25 000 euron sairaalakuluja vakuutusyhtiöiltä – joutui mustalle listalle

    9. 9

      Uusi eläkemuoto houkuttelee työttömiä – hetken helpotus voi kostautua

    10. 10

      Pian voi alkaa hakea uutta eläketukea – 760 e/kk

    11. Näytä lisää