Valikko

Varför är inhemskt ägande viktigt?

Knappt hade man lärt sig att globala kapitalmarknaderna löser alla problem, innan man började höra motsatsen. Nu skall inhemskt ägande befrämjas och vi skall hålla oss med en egen aktiebörs för att inte alla företag och ägare skall fly sin kos. Ett aktuellt tema är att bristen på inhemska ägare uppfattas vara ett hot för vår ekonomi. Därtill anses det att en inhemsk marknadsplats är nödvändigt för små publika bolag.

Hotbilderna bygger på en uppfattning om att inhemska ägare är mindre benägna att flytta verksamhet utomlands eller välja att sanera de inhemska enheterna först. Det handlar även om att inhemska ägare känner till våra förhållanden och därför lämpar sig som ägare till våra bolag. Marknadsplatsens behov motiveras med att små börsbolag är okända utomlands och därför inte intresserar andra än inhemska ägare. Aktiehandeln för mindre bolags aktier blir blygsam, vilket ofta leder till låga kurser. Sedan kan utlänningar köpa oss billigt.

Det finländska näringslivets historia kanske ändå inte kännetecknas av en särdeles effektiv ägarstyrningskultur. Snarare kan man kanske säga att vår räddning efter det maktgalna 1980-talet blev att många finländska bolag snabbt anpassade sig till den moderna modellen för corporate governance och ägarvänlighet. Ägarnas identitet och nationalitet blir sekundär. Sådana bolag lockar utländskt kapital.

Är det faktiskt så att inhemskt ägande minskar risken för utflaggning? Eventuellt stämmer det med staten som ägare, eller då ägandet är så spritt och amatörmässigt att företagsledningen inte behöver sträva efter effektivitet, och i stället låter bolaget sakta tyna bort. Mera krävande utländska ägare torde vara bättre för vår ekonomi än svagt inhemskt ägande.

Kan man då tänka sig att någon typ av inhemska ägare kan driva inhemska bolag bättre än vad fallet blir med utländska ägare? Och om så är fallet, borde vi i så fall försöka återgå till modellen med röststarka och röstsvaga aktier, för att förhindra onödigt stor riskkoncentration? Den svenska modellen med maktsfärer har knappast varit en succé de senaste tio åren, och det är väl mer eller mindre klart att en modell med en stor mängd små ägare inte ger mervärde i form av insiktsfull ägarstyrning.

Kanske pensionsbolagen kunde påta sig rollen som aktiva ägare, men då måste deras placeringspolitik innefatta strategiskt agerande i de inhemska portföljbolagen. Pensionsbolagens möjligheter att bidra begränsas av kravet på riskspridning. De kunde dock gå in för att deras inhemska aktieallokering skulle begränsas till aktivt ägande i onoterade bolag och små börsbolag.

En annan möjlighet är investeringsbolag, som placerar i små och medelstora börsbolag, eller potentiella börsbolag, i syfte att effektivera verksamheten. Även placeringsfonderna kunde aktivera sig genom att placera i ett hanterligt antal små bolag, som övervakas med den typen av passiva metoder som lämpar sig för en placeringsfond.

Det viktiga är egentligen inte vem som äger kapitalet. Avgörande är att den som fattar placeringsbesluten har en tillräckligt gedigen kännedom om de finländska bolagen. Och då blir avståndet, såväl det mentala som det geografiska, viktigt. Det leder osökt till att aktörerna som fattar beslut om placeringar i finländska bolag borde vara finländare. Pensionsbolagens kapital är inhemskt, medan kapitalet till placeringsfonder och olika typer av placeringsbolag väl kan härstamma även från utlandet.

Det är inte självklart att inhemskt ägande är bättre, och vi skall minnas riskerna med alltför ensidiga placeringar. Men med en genomtänkt strategi för hur aktivt ägande verkligen kunde bidra positivt, och genom att koncentrera modellen att gälla små bolag, så kan man eventuellt nå goda resultat. Om en sådan modell skapas kunde statsmakten bidra med exempelvis små skattemorötter för långfristigt ägande, utöver det självklara slopandet av förmögenhetsskatten. Men om ägandet förblir passivt är varken beskattningen eller ägarnas nationalitet särskilt avgörande.

Nödvändigheten av en inhemsk börs är ännu mindre självklar än att inhemska kapitalägare skulle vara förmer än andra. Det att små bolag förblir ointressanta har mindre att göra med kapitalets nationalitet än med det faktum att en alltför betydande del av aktieanalysen sköts av förmedlare. Förmedlare är intresserade av handel, och är därför ovilliga att satsa resurser på små bolag med liten handelsvolym. Men i takt med att placeringsverksamheten institutionaliseras kommer en större del av analysen att skapas hos de placerande institutionerna. Deras intresse ligger inte i handelsvolymer utan i att hitta köpvärda och utvecklingsdugliga företag. Att ett litet finländskt börsbolag är noterat på en samnordisk eller europeisk börs är inte ett problem för ägaren, förmedlaren eller företaget. En finländsk placerare handlar precis lika lätt på vilken börs som helst.

Stora välkända bolag behöver inte en finländsk börs eller starka finländska ägare. De klarar sig bra med internationella portföljplacerare. Men då det gäller små börsbolag, krisdrabbade bolag, och eventuella framtida börsbolag, är situationen en annan. Snarare än en inhemsk börs eller inhemskt kapital behöver vi duktiga finländska kapitalförvaltare. De borde bli bättre på aktivt ägande, och de borde bli bättre på att locka till sig kapital – varifrån som helst.

Skribenten är lektor i finansiell ekonomi vid Hanken.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!

    1. 1

      Varo perintöloukkua – ”Voi olla järkevää jopa kieltäytyä perinnöstä”

    2. 2

      Suomalaiset myivät tätä juuri joukolla – nyt suositellaan ostamaan

    3. 3

      ”Vei mahdollisuuden huippu-uraan” – entinen opiskelija vaatii Oxfordin yliopistolta miljoonakorvauksia

    4. 4

      Saadaanko Teslan jättitehdas Vaasaan? ”Puhumme tuhansista työpaikoista”

    5. 5

      Saitko postia Sammolta? Aikaa ensi keskiviikkoon

    6. 6

      Nordnet: Nokia oli marraskuussa suositumpi kuin koskaan

    7. 7

      5 vinkkiä – näin siirrät omaisuutta lapsille pienellä verolla

    8. 8

      Amazon testaa kassatonta ruokakauppaa – huomaa itse, mitä hyllystä poimitaan

    9. 9

      Euromaat sopivat Kreikan velkahelpotusten toimeenpanosta

    10. 10

      Helsingin työmaita tarkastettiin – työntekijöiden tietoja puuttui yli puolelta

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Varo perintöloukkua – ”Voi olla järkevää jopa kieltäytyä perinnöstä”

    2. 2

      Suomalaiset myivät tätä juuri joukolla – nyt suositellaan ostamaan

    3. 3

      Kommentti: Eurokriisin sytytyslanka palaa – Italia sanoi ”ei”

    4. 4

      5 vinkkiä – näin siirrät omaisuutta lapsille pienellä verolla

    5. 5

      Teslan valtava akkutehdas halutaan Vaasaan

    6. 6

      Terrafame-johtaja Ratia toimii myös yhtiön konsulttina – satojen tuhansien palkkiot

    7. 7

      Pelko euron tuhosta voi avata Saksan rahahanat

    8. 8

      Saadaanko Teslan jättitehdas Vaasaan? ”Puhumme tuhansista työpaikoista”

    9. 9

      SS: Myykö lapsesi sukkia päästäkseen luokkaretkelle? Yrityksille miljoonabisnes

    10. 10

      Saitko postia Sammolta? Aikaa ensi keskiviikkoon

    11. Näytä lisää
    1. 1

      WhatsApp katoaa miljoonista puhelimista – katso, onko omasi listalla

    2. 2

      Nyt se on lopullista: koeaika menee uusiksi

    3. 3

      Varo perintöloukkua – ”Voi olla järkevää jopa kieltäytyä perinnöstä”

    4. 4

      Katso, kuulutko velkaisten riskiryhmään – tämä raja ei saisi ylittyä

    5. 5

      Keskiansio 160 000 euroa vuodessa – tämä ammattiryhmä vaatii lakoilla lisää

    6. 6

      Vakava varoitus Suomelle: ”Nämä kotitaloudet erityisen haavoittuvia”

    7. 7

      Alkon kilpailutus hämmentää: 100-vuotiaan Suomen juhlalikööriksi virolainen Vana Tallinn

    8. 8

      Suomalaiset saavat liikaa palkkaa? ”Perheen elo muuttuu selviytymistaisteluksi”

    9. 9

      Kevytmaito, kahvi, meetwursti, konetiskiaine... Näin paljon arkisten tuotteiden hinnat nousivat 10 vuodessa

    10. 10

      Nobel-voittaja Bengt Holmström: Suomalaiset saavat liikaa palkkaa

    11. Näytä lisää