Och 2005?

Enligt Lissabon-strategin 2000 skulle Europa vara världsbäst i ekonomi 2010. Europa har 453 miljoner invånare, USA 290. Förre holländska regeringschefen Wim Kok visade i en mellanrapport att de fyra första åren varit en besvikelse. Tillväxten har varit lägre än i USA och Asien. Strukturerna på arbetsmarknaden är stela. Det saknas dynamik och nytänkande.

Blir 2005 en vändpunkt till det bättre? Räkna inte med det.

Den snabbt expanderande globala marknaden anses alltför komplex för förutsägelser. Ännu för sex månader sedan förutsattes den europeiska centralbanken höja räntan 2005. Höjningen skulle stävja inflationen. Den ligger över strecket på två procent. Banker ser detta som ett hot mot den prisstabilitet den prioriterar.

Europas tillväxt beror på hur mycket det kan exportera. När dollarns värde sjunker stiger eurons. Exportvarorna blir för dyra. Det är vad som nu sker.

Först tänkte man att smärtgränsen gick vid 1,30 dollar för euron. Nu tvingas man räkna med 1,45, kanske 1,50 under 2005.

Den starka euron eliminerar en del av de höga dollarbaserade oljepriserna. Men räntans höjning skulle göra den alltför dyra euron ännu dyrare.

Eurozonens stabilitetspakt är död. Varje enskilt land tvingas ta ansvar för sin egen tillväxt genom skattekonkurrens.

I Finland utlovade regeringsprogrammet skattesänkningar på 1,1 miljarder euro. När statssekreteraren Raimo Sailas publicerade sin slutrapport föreslog han sänkningar på 3,3 miljarder. Det visste regeringen när den bildades. Det inkomstpolitiska avtalet ger skattelättnader på 1,7 miljarder åren 2005-2007.

I princip skall valutakurserna fastställas i, som amerikanerna säger, öppna och konkurrensutsatta marknader. Så sker dock inte. När européerna klagar över att eurons värde stiger för kraftigt och att amerikanerna borde åtgärda dollarns fall svarar de att det finns andra orsaker till att Europa är i svårigheter.

– Gör något åt era strukturer, säger de.

Det är de som avgör tillväxten. Den amerikanska tillväxten är god eftersom utländska investerare fortsätter att punga in kapital i landet. Det ökar den amerikanska skuldsättningen, men amerikanerna ser investeringarna som ett tecken på sin ekonomiska styrka.

De stigande olje- och livsmedelspriserna matar visserligen in inflationen i det amerikanska systemet. Men så länge lönstegringarna inte överstiger inflationstakten anses risken inte stor.

Den svaga dollarn stabiliserar den amerikanska ekonomin genom att den minskar underskottet för världens största exportör. Genom räntans höjning 2005 stimulerar man till fortsatta utländska investeringar och stävjar inflatoriska tendenser.

USA har lovat att halvera sitt underskott på fyra år. Skattereformen och andra åtgärder kommer dock på kort sikt att höja underskottet ytterligare.

Åttio procent av utgifterna är obligatoriska. De går till försvar, lag och ordning, pensioner, sociala kostnader och räntor för utlandsskulder.

Kina, världens ekonomiska magnet, har sin valuta bunden till dollarn. Landet vägrar envist, trots amerikanska påtryckningar, att skriva upp sin valuta. Det stödköper dollarn för att hålla uppe exporten.

– Vi köper för mycket av er och ni köper för lite av oss. Revalvera för att minska vårt underskott, säger amerikanerna.

– Ni är beroende av våra pengar för att finansiera ert underskott, svarar kineserna.

Det oljeexporterande Ryssland med 145 miljoner invånare har meddelat att dess valuta inte längre enbart skall hänga på dollarn utan balanseras mot en valutakorg. Det är en politisk signal med ekonomiska förtecken.

Så länge de utländska finansiärerna anser att den amerikanska marknaden ger dem den bästa utdelningen och så länge de asiatiska länderna skyddar sin export med stora dollarinnehav fungerar systemet också om det svajar.

En oljeprischock eller en svår terrorattack i USA kan få dollarn att störtdyka och slå systemet i kras.

Skribenten är f.d. chefredaktör för Vasabladet.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!

    1. 1

      Työntekijä saa jännittää nyt 2 kuukautta pidempään – koeajat pitenivät vuoden alussa

    2. 2

      USU: Kaavailtu muutos asuntolainakattoon herätti huolen – ”Ei nuorella ole kesämökkiä myytäväksi”

    3. 3

      Konkarisijoittaja Tom Tukiainen, 59, pani 100 000 euroa riskillä turvapaikanhakijoihin

    4. 4

      Ford pelasi uhkapeliä Venäjän markkinalla, ja se alkoi kannattaa

    5. 5

      Nyt puhuu Go! Aviationin ex-työntekijä: Syttyi käsittämätön ilmiriita

    6. 6

      ”Alkaako miesten katoaminen työvoimasta jo lapsuudessa?”

    7. 7

      Brittilehti hehkuttaa suomalaista perustulokokeilua – ongelmia kaksi

    8. 8

      Kiero kikka: Koeaika olikin pätkätyö

    9. 9

      Suomalaisyritysten Venäjä-näkymät paranivat – ”Ei ole odotettavissa rakettimaista nousua”

    10. 10

      Näkökulma: Sijoittajalla huolestuttavan houkuttelevat tulevaisuuden näkymät

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Konkarisijoittaja Tom Tukiainen, 59, pani 100 000 euroa riskillä turvapaikanhakijoihin

    2. 2

      Nyt puhuu Go! Aviationin ex-työntekijä: Syttyi käsittämätön ilmiriita

    3. 3

      Näkökulma: Sijoittajalla huolestuttavan houkuttelevat tulevaisuuden näkymät

    4. 4

      ”Alkaako miesten katoaminen työvoimasta jo lapsuudessa?”

    5. 5

      USU: Kaavailtu muutos asuntolainakattoon herätti huolen – ”Ei nuorella ole kesämökkiä myytäväksi”

    6. 6

      Sunnuntaisuomalainen: Pimeä passikauppa näkyy Suomessa

    7. 7

      Brittilehti hehkuttaa suomalaista perustulokokeilua – ongelmia kaksi

    8. 8

      Kerrostaloasuntojen rakentamisessa hurja tahti – kuin 1970-luvun maaltamuuton aikaan

    9. 9

      Ford pelasi uhkapeliä Venäjän markkinalla, ja se alkoi kannattaa

    10. 10

      Merkel kuittaili Trumpille iPhoneista ja saksalaisautoista

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Sunnuntailisät pois, työpäivän pituus 12 tuntiin? ”Tehdään työtä silloin, kun sitä on”

    2. 2

      Yle: Kirjeessä koteihin jaettu oikea seteli hämmentää suomalaisia – osa palauttaa, vaikkei tarvitsisi

    3. 3

      ABC-asemien S-bonus muuttuu – ”Aion äänestää jaloillani”

    4. 4

      50 000 miestä parhaassa iässä ei tee töitä tai opiskele – ”Mitä heille tapahtui?”

    5. 5

      ”Kesämökkejä alkaa olla riesaksi asti” – FK ei halua, että omaisuutta pantataan perinnöksi

    6. 6

      Sunnuntailisistä nautittu 100 vuotta – joko riittää?

    7. 7

      Katsastuksiin ehdotetaan tiukennuksia – ”Turhia kustannuksia autoilijalle”

    8. 8

      Julkkisten rahoittaman lentoyhtiön kassasta katosi satoja tuhansia euroja – hakeutuu nyt konkurssiin

    9. 9

      Kuin bensaa ostaisi: Forssassa aloittaa myyjätön kauppa

    10. 10

      Sähköyhtiö kuivasi järven – jopa kaksi miljoonaa kalaa kuoli

    11. Näytä lisää