Valikko

Och 2005?

Enligt Lissabon-strategin 2000 skulle Europa vara världsbäst i ekonomi 2010. Europa har 453 miljoner invånare, USA 290. Förre holländska regeringschefen Wim Kok visade i en mellanrapport att de fyra första åren varit en besvikelse. Tillväxten har varit lägre än i USA och Asien. Strukturerna på arbetsmarknaden är stela. Det saknas dynamik och nytänkande.

Blir 2005 en vändpunkt till det bättre? Räkna inte med det.

Den snabbt expanderande globala marknaden anses alltför komplex för förutsägelser. Ännu för sex månader sedan förutsattes den europeiska centralbanken höja räntan 2005. Höjningen skulle stävja inflationen. Den ligger över strecket på två procent. Banker ser detta som ett hot mot den prisstabilitet den prioriterar.

Europas tillväxt beror på hur mycket det kan exportera. När dollarns värde sjunker stiger eurons. Exportvarorna blir för dyra. Det är vad som nu sker.

Först tänkte man att smärtgränsen gick vid 1,30 dollar för euron. Nu tvingas man räkna med 1,45, kanske 1,50 under 2005.

Den starka euron eliminerar en del av de höga dollarbaserade oljepriserna. Men räntans höjning skulle göra den alltför dyra euron ännu dyrare.

Eurozonens stabilitetspakt är död. Varje enskilt land tvingas ta ansvar för sin egen tillväxt genom skattekonkurrens.

I Finland utlovade regeringsprogrammet skattesänkningar på 1,1 miljarder euro. När statssekreteraren Raimo Sailas publicerade sin slutrapport föreslog han sänkningar på 3,3 miljarder. Det visste regeringen när den bildades. Det inkomstpolitiska avtalet ger skattelättnader på 1,7 miljarder åren 2005-2007.

I princip skall valutakurserna fastställas i, som amerikanerna säger, öppna och konkurrensutsatta marknader. Så sker dock inte. När européerna klagar över att eurons värde stiger för kraftigt och att amerikanerna borde åtgärda dollarns fall svarar de att det finns andra orsaker till att Europa är i svårigheter.

– Gör något åt era strukturer, säger de.

Det är de som avgör tillväxten. Den amerikanska tillväxten är god eftersom utländska investerare fortsätter att punga in kapital i landet. Det ökar den amerikanska skuldsättningen, men amerikanerna ser investeringarna som ett tecken på sin ekonomiska styrka.

De stigande olje- och livsmedelspriserna matar visserligen in inflationen i det amerikanska systemet. Men så länge lönstegringarna inte överstiger inflationstakten anses risken inte stor.

Den svaga dollarn stabiliserar den amerikanska ekonomin genom att den minskar underskottet för världens största exportör. Genom räntans höjning 2005 stimulerar man till fortsatta utländska investeringar och stävjar inflatoriska tendenser.

USA har lovat att halvera sitt underskott på fyra år. Skattereformen och andra åtgärder kommer dock på kort sikt att höja underskottet ytterligare.

Åttio procent av utgifterna är obligatoriska. De går till försvar, lag och ordning, pensioner, sociala kostnader och räntor för utlandsskulder.

Kina, världens ekonomiska magnet, har sin valuta bunden till dollarn. Landet vägrar envist, trots amerikanska påtryckningar, att skriva upp sin valuta. Det stödköper dollarn för att hålla uppe exporten.

– Vi köper för mycket av er och ni köper för lite av oss. Revalvera för att minska vårt underskott, säger amerikanerna.

– Ni är beroende av våra pengar för att finansiera ert underskott, svarar kineserna.

Det oljeexporterande Ryssland med 145 miljoner invånare har meddelat att dess valuta inte längre enbart skall hänga på dollarn utan balanseras mot en valutakorg. Det är en politisk signal med ekonomiska förtecken.

Så länge de utländska finansiärerna anser att den amerikanska marknaden ger dem den bästa utdelningen och så länge de asiatiska länderna skyddar sin export med stora dollarinnehav fungerar systemet också om det svajar.

En oljeprischock eller en svår terrorattack i USA kan få dollarn att störtdyka och slå systemet i kras.

Skribenten är f.d. chefredaktör för Vasabladet.

Kommentit

    Näytä lisää

    Näitä luetaan!

    1. 1

      Suomalaiset myivät tätä juuri joukolla – nyt suositellaan ostamaan

    2. 2

      Varo perintöloukkua – ”Voi olla järkevää jopa kieltäytyä perinnöstä”

    3. 3

      5 vinkkiä – näin siirrät omaisuutta lapsille pienellä verolla

    4. 4

      Ferrari takoi uudet pohjat Milanossa

    5. 5

      Kommentti: Eurokriisin sytytyslanka palaa – Italia sanoi ”ei”

    6. 6

      Terrafame-johtaja Ratia toimii myös yhtiön konsulttina – satojen tuhansien palkkiot

    7. 7

      Teslan valtava akkutehdas halutaan Vaasaan

    8. 8

      Pankkiala: Asunnot eivät ole liian kalliita

    9. 9

      Pelko euron tuhosta voi avata Saksan rahahanat

    10. 10

      Bensankulutus: Vuosikausien kasvu voi tyssätä

    11. Näytä lisää
    1. 1

      Varo perintöloukkua – ”Voi olla järkevää jopa kieltäytyä perinnöstä”

    2. 2

      SS: Myykö lapsesi sukkia päästäkseen luokkaretkelle? Yrityksille miljoonabisnes

    3. 3

      Kommentti: Eurokriisin sytytyslanka palaa – Italia sanoi ”ei”

    4. 4

      Terrafame-johtaja Ratia toimii myös yhtiön konsulttina – satojen tuhansien palkkiot

    5. 5

      5 vinkkiä – näin siirrät omaisuutta lapsille pienellä verolla

    6. 6

      20-vuotiaita autoja huristelee Suomen teillä paljon – tiedätkö, onko yleisin malli Golf, Astra vai Corolla?

    7. 7

      Suomalaiset myivät tätä juuri joukolla – nyt suositellaan ostamaan

    8. 8

      WhatsApp katoaa miljoonista puhelimista – katso, onko omasi listalla

    9. 9

      Teslan valtava akkutehdas halutaan Vaasaan

    10. 10

      Näkökulma: Kapina jatkuu – Brexit ja Trump olivat vasta alkua

    11. Näytä lisää
    1. 1

      WhatsApp katoaa miljoonista puhelimista – katso, onko omasi listalla

    2. 2

      Vakava varoitus Suomelle: ”Nämä kotitaloudet erityisen haavoittuvia”

    3. 3

      Nyt se on lopullista: koeaika menee uusiksi

    4. 4

      Katso, kuulutko velkaisten riskiryhmään – tämä raja ei saisi ylittyä

    5. 5

      Varo perintöloukkua – ”Voi olla järkevää jopa kieltäytyä perinnöstä”

    6. 6

      Ville, 33, kasvatti menestyvän bisneksen Kiinaan – kuukaudessa 8 000 pakettia elektroniikkaa Suomeen

    7. 7

      Keskiansio 160 000 euroa vuodessa – tämä ammattiryhmä vaatii lakoilla lisää

    8. 8

      Alkon kilpailutus hämmentää: 100-vuotiaan Suomen juhlalikööriksi virolainen Vana Tallinn

    9. 9

      Suomalaiset saavat liikaa palkkaa? ”Perheen elo muuttuu selviytymistaisteluksi”

    10. 10

      Kevytmaito, kahvi, meetwursti, konetiskiaine... Näin paljon arkisten tuotteiden hinnat nousivat 10 vuodessa

    11. Näytä lisää